Luleå HF

Och så har vi femminutersutvisningen på Tyrre i slutet av matchen mot Trottoarkanten.

Till att börja med att tacklingen när trottoarspelarens huvud kastas i plexit och han blir liggande. Vilket vevades i åtta repriser på Jumbotronen i Delfinen och sedan skanderade publiken "en gång till".

Challe Berglund var förbannad på de visningarna efter matchen. Han har förstås helt rätt. Har ingenting emot att justa monstertacklingar som innebär att en motståndare tappar luften - men inte skadas - går i repris. En del av hockeyn och mycket uppskattad av hemmasupportrarna.

Tydligen är det TV4+ sändningar, som visas för oss på den virtuella H-läktaren, som också då visas i Delfinen. De som nu skäller på oss menar att Delfinens videorum skulle gå in och ta bort det där. Jag har ingen total koll på hur klubbarnas videorum hanterar sådant där. Men nog fan låter det som att den rimliga attacken på uppspelandet och då många repriserna riktas mot fel håll. Nog fan är det väl TV4+ val som borde vara målet för klagandet? Eller?

Man kommer ju ihåg hur SeMer hanterat sådant där under åren. T ex när Djurgårdsspelare skadats har skrikegård suttit och förklarat hur j-a fel det varit och pressat Lärling att anmäla till DIFiplinnämnden, samtidigt som "media" copy-pastat skrikegårds tyckanden som huvudrapportering av matchen.

Men när SeMer visade repris på fult överfall av Djurgårdsspelare gav han order "Usch, det där vill jag inte se, ta bort det där!" varefter inga repriser visades.

Sedan kan man också jämföra Plastsjös tackling i slutet av matchen innan, med Tyras i slutet av matchen mot Trottoaren och tänka: är vi inte fel ute nu, är vi inte omoraliskt osportsliga att vråla mot utvisningen på Tyrre, när vi två dagar tidigare vrålade mot plastspelaren?

Men man behöver inte tänka efter länge för att inse att nog fan var det skillnader som ger oss stöd för våra divergerande uppfattningar.

Tyrre la upp tacklingen i ett intensivt läge då matchen stod och vägde. Medan Plast-Rosén utförde sin när det återstod 1 sek av matchen com var förlorad för Plastsjö. Tyrre tacklade alltså för att kämpa för att vi inte skulle torska match, medan Plast-Roséns tackling var meningslös för resultatet och bara hade ett enda mål: att skada motståndaren eftersom han var sur för att de torskat.

Vidare var det mycket tydligt att Trottoarspelaren som Tyrre tacklade hade fullständig koll på att nu kommer jag att bli tacklad. Och kunde då välja att antingen flytta sig eller fortsätta mot sarg/plexi för att där mer säkert ta emot tacklingen. Men då stannar han helt obegripligt en meter från sargen och i det läget är det helt omöjligt för Tyrre att vika av. stanna upp eller på annat sätt undvika att tackla. Medan Jonas Berglund var fullständigt chanslös att göra något för att skydda sig när Plast-Rosén valde att tackla Berglunds huvud mot plexit.

Trottoarenspelaren låg länge kvar på isen, men när domslutet kommit spelade han vidare. Jonas Berglund låg också kvar, men lämnade isen och är nu borta i fyra veckor.

Massor av skillnader mellan de två händelserna alltså. Och det innebär att de två tacklingarna bedömdes annorlunda av publik, lag och vi som såg matchen på TV, inte enbart för att det gällde spelare från vårt lag vs. från motståndare utan för att tacklingarna de facto skildes åt fullständigt på många sätt.

De straff som utdelades var 5 minuter på Tyrre jämfört med 1 sekund på Plast-Rosén.

Det känns förbannat orättvist. Synnerligen upprörande att Plast-Rosén inte rapporterades till DIFiplinnämnden så att hans överfall åtminstone bestraffats med avstängning. Nu fick han 1 sekund medan Jonas Berglund fick 4 veckor. Känns inte OK...

Man är förbannat lycklig av att se hur Luleå nu uppträder. När alla spelare gör sitt bästa för laget.

Ungefär som i fjol när Luleå gick så uselt och var nära att dras in i streckstriden, men så kom Ola in och alla spelarna började spela för laget. Och överraskande slog vi ut Oskars i åttondelsfinal. Och därefter gick vi till game seven i kvarten mot Plastsjö. Vi var Plastlagets svåraste motståndare. När de vunnit mot Luleå, vann de sedan enkelt semi och final. Och allvarligt talat var vi sportsligt värda att vinna kvarten mot Plastsjö, men torskade som följd av domarkollaps i två av de matcher som spelades i Plastarenan inför Plastsupportrar.

Och nu i år startade vi bra och spelarna presterade för laget. Men då är det nödvändigt att alla ger allt och om någon börjar maska och inte ta ansvar och göra sin plikt då kan det sprida sig som en metastaserande cancer och det var vad som hände. Judas Kempe drabbade oss och Kempegate fick oss att under lång tid vara sämst i serien.

Men så tog spelarna och tränarna beslutet om att nu går vi tillbaka till 2022-hockeyn och sedan dess har vi lyft enormt och vunnit sex matcher i rad. Matcher där alla spelarna allt mer gör sitt absolut bästa. Och trots att vi har så smal trupp och just nu med Lassi, Själin, Berglund och Ola borta och utan centerrekryteringar sedan Judas sket i oss, presterar de som är kvar så ljuvligt bra. Och har växt och levererar bättre än man väntat sig. Ponta har gått in som en kanoncemter. Tyrre har blivit ett fysiskt vapen. Einar Wolf har släppt låsningarna och kör på med en mycket högre nivå. Brodecki som fått lämna två SHL-lag under året kommer in och leverera som fan omedelbart. Och mer därtill.

Ja. Man är förbannat lycklig av att se hur Luleå nu uppträder. När alla spelare gör sitt bästa för laget. Och när vi har spelare som vill spela för Luleå. Och slipper sådana som hela sin karriär varit ute efter att tjäna maximalt med pengar utan att leverera för att dessutom ha mage att lyfta otrivselkortet "Tack för mig hörs".

Sorry, realist. Men fakta är fakta.