Luleå HF

Sven.Savage: Läser att Skuggan fått foten, men gissar att Bulan sitter säkert. Tycker inte att Nilsson misskött sig. Kempedebaklet var ju Kempes egna röra.

Kåge: Styrelsen i Luleå Hockey har beslutat att revidera den sportsliga organisationen och tillsätta en ny General Manager för att leda den sportsliga verksamheten på herrsidan.
De senaste månaderna har styrelsen för Luleå Hockey jobbat med föreningens Strategiplan för de kommande tre säsongerna. I samband med detta har styrelsen beslutat att revidera den sportsliga organisationen och tillsätta en ny General Manager, för att kunna ta nästa steg i den sportsliga utvecklingen av Luleå Hockey.

Vi riktar ett stort tack till Stefan ”Skuggan” Nilsson för sitt omfattande arbete för föreningen, först som spelare på både ungdoms- och seniornivå och därefter som ledare i olika befattningar och önskar honom lycka till med sina framtida utmaningar.

Rekryteringen av ny General Manager påbörjas omgående och kommer att kommuniceras så snart det är klart vem som kommer att leda vår sportsliga verksamhet in i framtiden. Till dess leds verksamheten av assisterande GM Ulf Engman.

KOMMENTAR
Ja, det var inte direkt oväntat. Skuggan är ju en Ikon i Luleå Hockey vars pappa var pamp i IFK/Luleå Hockey och Skuggan från barnsben växte in i föreningen och blev legendarisk genom sitt fantastiska passningsspel, bäst i Elitserien, numera med tröja hissad i Delfinerns tak. En ytterligare sak att komma ihåg är att han, förutom en kort utrikisk utflykt blev föreningen trogen i så många år och speciellt under den svåra perioden i slutet på nittiotalet och långt in på 2000-talet, då ett ekonomiskt och sportsligt svagt Luleå hängde på Elitserierepet var det trotjänare som Skuggan, Ågi, landslagsjanne, Burra och Bulan som räddade oss år efter år.

Vi har ju en tradition av att gamla spelare växer in i föreningen efter karriären, som tränare, ledare med mera. Ofta har det faktiskt gått bra, ofta mycket bra. Men ibland har det inte gått alls. Skuggan började ju som tränare för våra ungdomar och det fungerade inte jättebra. Då fick han sparkas uppåt och blev huvudtränare för A-laget vilket fungerade ännu sämre och under hans delår som huvudtränare för A-laget blev det allt mer klart att han skulle bli den förste tränare som Luleå sparkade under pågående säsong. Men även då "räddades" han och fick återigen en spark uppåt för att bli GM för Luleå.

Det var inte många som trodde han skulle lyckas, men Bulan kom in som huvudtränare och i nära samarbete lyfte de båda Luleå på ett imponerande sätt. Kom ofta med färdiga trupper snabbt efter slutspelet och var klara innan silly season börjat ens. Och Bulanhockeyn lyfte laget till en starkare nivå och vi utmanade i topp år efter år och pandemisäsongen nådde vi ju fram med en överlägsen serieseger och vi skulle utan vidare ha tagit SM, men slutspelet ställdes in. Även två säsonger senare var vi där men föll i game seven hemma i Delfinen i en match som vem som helst kunde vunnit.

Men senaste åren har det hackat i maskineriet. Förutsättningarna för SHL:s sportchefer har snabbt blivit allt mer komplicerat och krävande, KHL har i princip försvunnit som marknad, AHL har höjt spelarlönerna och det är numera svårt att locka spelare därifrån utan att lägga upp mycket pengar. Schweiz har ökat antalet utlänningar och lagen där nere har ekonomi att köpa de bästa tillgängliga spelarna i Europa och fylla trupperna med 2-3-4-5 utlänningar fler än de har rätt att använda per match, för att täcka för skador och för misslyckanden. Finska lag släpper inte heller längre spelare billigt i slutet av säsongerna, då de missar slutspelen, till svenska lag. Tjeckien finns förstås och andra svenska SHL-lag och allsvenska lag finns också under säsong och visst blir det spelare tillgängliga ibland men då gäller det att ha scoutat och att hantera auktionerna bra.

I denna ökande konkurrens i en mer komplicerad marknad har Luleå inte hållit måttet. Man har startat säsongerna med tunna lag och förhoppningarna att komplettera under pågående säsong vilket man väsentligen misslyckats med. Ulf Engman har varit ansvarig för de ekonomiska förhandlingarna och det måste man tolka som att Skuggan haft största inflytande vad det gäller scouting och förhandlingar direkt med spelare man är intresserad av. Där vet vi att det finns många sportchefer i Sverige som varit riktigt lyckade dels vad det gäller att lyckas med scouting och att kunna hitta spelare som kommer att kunna fungera samt att kontakten sportchef-potentiell spelare varit viktig och att sportchefens stil och karaktär förstås haft stor betydelse. Där har man haft lite svårt att tro att Skuggan lyckats så väl. Som det numera pk-uttrycks: Skuggan har utvecklingspotential på det området.

Men redan i fjol och speciellt i år har missnöjet grott och blivit offentligt; både från supportrar och från spelaröster. Det har lovats runt, men hållits tunt. Att marken under Skuggan brunnit har nog många insett och inte så konstigt att polarna Bulan och Limpan senaste månaden i media försvarat Skuggan. Men det räckte inte.

Nu söker Luleå en fortsättning utan Skuggan som ansvarig sportchef och det är bra. Det var tvunget att något måste förändras. Och hoppas innerligt att Luleås ledning nu gör ett bra jobb för att lyckas finna en person som kommer med de egenskaper som vi behöver. Oskars Fröberg kanske?

Hur som helst. Vi behöver inte minnas Skuggan för hans tillkortakommanden, utan för att han och Bulan några år tog Luleå till yttersta toppen i svensk elithockey, men än mer för hans insatser som spelare med otaliga underbara passningar och han trogna tjänst som spelare i Luleå Hockey. Tack för det, Skuggan!