Luleå HF

Sven.Savage: Hur kan en man förstå sig på så oändligt mycket hockey (tror han iallafall) men ändå lyckas på något sätt ha fel i allt han spår.

Dunning-Kruger effekten är det närmaste jag kan komma på som enkelt förklarat hans kunskapsnivå.

Gewe: Underbart, Gewe! Ju mindre man vet om ett ämne, desto vanligare att man inbillar sig kunna ämnet.

Ett fenomen man möter på supportersidor ”Jag sa ju för flera månader sedan att klubben borde köpa in stjärna XX och stjärna YY!! Det har man inte gjort och nu ser vi hur det blivit!! Varför gjorde de inte som jag sa?? HUR SVÅRT KAN DET VA?? Avgå alla!!

Väl känt inom högre undervisning. ”Det här kan verka lätt, men vänta till jag förklarat det…”.

När det gäller Vennerö brukar han motivera sin erfarenhet och kompetens med att han ”bevakat området” i 40-50 år.

Men, som vi alla vet, skriver han aldrig något som får en att tro att han sett matcherna. Det är mer historiska betraktelser och gissningar baserade på att han tittat på tabellerna och matchresultaten typ. Rätt säker på att de enda eventuella matcher han följer på plats spelas på Hovet eller i Globen, och då har han intagit en bastant arbetslunch/middag innan med riklig mat och än mer dryck. Vilket innebär att han somnar rätt snabbt på pressläktaren och får väckas när arenan töms efter match.

Från början visste han alltså inget om hockey och, eftersom han sovit sig igenom alla matcher han eventuellt tagit sig till, har han inte lärt sig något. Men intalar sig att han har ”bevakat området” i 40-50 år och därför måste han vara expert, juh.

Ett fint exempel på en extremt uttalad Dunnig-Kruger effekt.

Men så har vi detta med att han så konsekvent har fel. Hur kan det komma sig? Ofta handlar det ju om 50:50 så man tycker ju att även en blind höna borda gissa rätt varannan gång. Men inte Vennergrus, inte. Han ”lyckas” ju alltid ha fel och man undrar varför.

Jag tror att det kan bero på att han ändå finns i sammanhang där folk talar hockey, sprider information och bedömningar. Och att det då framkommer tydliga slutsatser.

Men då tänker Vennerman att ”De har säkert fel. De vet ju inget. Troligen blir det tvärtom. De borde ju jag veta, som ”bevakat området” i 40-50 år.”

Sedan inträffar det att profetior uppfyller sig själva.

Ett lag får reda på att de tippats vinna av Vennersjö, och eftersom de vet hur det då brukar gå, tappar de allt självförtroende och underpresterar.

Samtidigt som det av Vennerhög tippade sämre laget klistrar upp hans påstående i omklädningsrummet, inser sin chans, knyter näven, kommer sig samman, gör sitt yttersta och – vinner förstås.

Oraklet på Blaskan har talat!