| Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
 | 15% |
| Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 26% |
| Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
| Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 22% |
Och jag tror att många känner detsamma. Om man sedan jämför eliserien med slutspelet brukar det hävas att "nu kommer nivån att höjas" och så är det verkligen, av flera skäl.
För det första höjs nivån eftersom man väljer de bättre domarna att döma. För det andra höjs nivån för vad man tar ut för och det innebär att utvisningarna blir mer klara och acceptabla för andra. För det tredje är hockeyn i slutspelet vanligen så intensiv att utvisningar mycket tydligt kan visa sig matchavgörande, och speciellt i tredje perioder (för att inte snacka suddar) höjs nivån så rejält för aatt undvika att avgöra matchen genom orättvisa. Och faktiskt brukar det där fungera mycket bra. Lagen vet mycket väl vad som gäller, och har inga problem att anpassa sig till nivån och till nivåglidningarna.
Följden blir att det bättre laget ofta får vinna. I alla fall är det mer säkert så i slutspel jämfört med i serien.
Det jag tycker man skulle koncentrera sig på är vilken hockey vill vi ha? Att man låtit krokar och fasthållningar glida så långt innebär att vi ser mindre av den, enligt de flesta, "riktiga hockeyn", antingen vi föredrar "fysisk" hockey med riktiga tacklingar, eller om vi gillar spelteknisk skridsko-hockey med klapp-klapp.
Tufft, hårt, intensivt - så vill vi väl alla att det skall vara?
Och domaren har två möjligheter att förstöra våra möjligheter till det.
Antingen genom att tillåta spelförstörandet som gör att ingen försöker riktig hockey.
Eller genom att förstöra möjligheterna genom att blåsa och ta ut för sådant som inte skall tas ut för. Rejält fysiskt spel skall inte straffas som intrf eller rough, och när det bränner till och det blir lite grupp skall det inte straffas och avstängas som nu. Det är ju för tusan hockey det gäller!
Däremot är jag mycket stark motståndare till farligt spel, det skall verkligen beivras. Huggarhockey, exempelvis, när spelare får för sig att svinga klubban som samurajsvärd mot motståndare, är ett typexempel på något som idag antigen inte bestraffas alls, eller bestraffas med löjliga 2 slash minuter. Jag tycker att sådana där samurajer skall stängas av rejält, gärna för hela säsongen. Sådant där "spel" har lika lite på rinken att göra som en beväpnad barnflicka, för att ta ett ovidkommande och helt snurrigt exempel.