| Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
 | 15% |
| Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 26% |
| Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
| Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 22% |
· 
Tyvärr börjar jag tvivla lite på våra tränares förmåga att agera under match. DIF hade tryckt på rejält i ett par minuter innan 1-2, och en time out i det läget hade nog varit på sin plats. I stället togs den efter 5-3, då matchen i praktiken redan var förlorad. Varför tog man inte chansen att försöka bryta DIF:s tryck redan INNAN den hade gett ett reduceringsmål?
I övrigt: ett kungarike för en till center av Rönnkens kaliber! Gårdagens match var ett ypperligt exempel på en match vi förmodligen hade vunnit KLART med en till center som kan ta upp spelet. Hur motiverar jag det? Jo, därför att då hade vi skapat ännu fler chanser och mest sannolikt avgjort matchen redan i början av den andra perioden. Vi hade ett järngrepp om matchen fram till ca tio minuter av andra, men det var mest bara Rönnkens femma som skapade målchanser.
Och jodå, jag vrålade precis som du trodde som en besatt åt domaren när DIF hade för många spelare på banan. Med det var inte "sex man för helvete", för de hade faktiskt sju spelare på banan i ca fem sekunder (vilket förresten även LHF hade då man drog på sig en sådan utvisning) innan den sjunde upptäckte att något var fel. Sedan tog det ytterligare ett par sekunder innan domarna reagerade på att det var för många spelare på banan. Vid det laget stod jag och Robban (och typ 100 andra på läktaren) upp och bara vrålade rakt ut. Det märkliga var dock att ingen i Luleås bås reagerade.
Vi har dock i dagsläget två strimmor av hopp för att undvika kvalserien, även om de är ganska smala strimmor just nu:
* spelarna verkar nu ha inställningen att man de facto är ett bottenlag, och det brukar vara det första steget i rätt riktning. Det lät i alla fall så när jag läste Kurirens artikel om matchen.
* att spelet bitvis faktiskt är riktigt bra. Det är lätt att glömma det, men i exempelvis gårdagens match så hade DIF enorma problem med aggressiva LHF-spelare - i den första halvan av matchen, dvs. Bara spelarna orkar kämpa vidare så k-a-n det släppa. Skulle vi tex lyckas vinna två matcher i rad så kan det bli en jävla fart på laget. Men det är ju det där med att orka kämpa också - och nu pratar jag alltså rent mentalt. Fysiskt pallar de garanterat.
Sedan har vi förstås ett annat hopp också, och det är att NHL-strejken tar slut inom kort. Då kommer vi plötsligt att stå som en av de stora vinnarna. Skulle strejken avbrytas så kommer Mora att rasa som en sten i tabellen och tex DIF och Modo kommer att stå där med tämligen mediokra lag. Peter Forsberg i alla ära, men vem ska göra mål på hans passningar om Weinhandl mfl sticker? TIK blir tvingade att panikhandla en målvakt, osv. Vi står däremot med ett ganska opåverkat lag - vi har tex inte haft mycket nytta av en skadad Wallin de senaste matcherna.
Fast nu tror jag väl inte att strejken kommer att ta slut. Jag menar, skulle den ta slut skulle det ju som sagt gynna oss och sådan tur har vi inte :-(