Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
| 15% |
Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 26% |
Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 22% |
Jesper: Damnit. Kan vi inte prata handväskor, London, ha hysteriska Fu-liknande diskussioner om nyförvärv eller vad som helst annat i otråden nu under osäsongen?
Fotboll är sketatrist. Verkligen sketatrist. Har dock för första gången uthärdat att se ett par matcher, men då i samband med 1. En grillfest. 2. En grillfest. 3. En barrunda på ett ställe där de råkade ha storbildare överallt. Kollade iofs inte så jätteaktivt alla gånger utan hade det mer som bakgrundsljud. Särskilt vid det tredje tillfället, då jag satt med ryggen mot TV:n och bara såg vad som hände om jag olyckligtvis råkade vända mig om.
Jag har nyss pysslat med att vårda min köplats hos Lulebo. Jag tror man måste anmäla sitt intresse för något objekt minst en gång per år för att stå kvar i kön, och jag vill stå kvar eftersom jag någon gång i framtiden vill åervända dit och det inte är så säkert att man när det är dags hittar lämplig bostadsrätt eller villa så snabbt. Upptäckte att min långa kötid (som är sedan ett par månader innan jag flyttade från Sundsvall till Luleå i början av -01) snart ger mig guldläge. Hamnade 7:a i kö på en trea på Norra Strandgatan (ett av de nya husen vid Norra Hamn/Norrbottensteatern), så när det eventuellt är dags att återvända till Luleå - vilket inte lär hända förrän om tidigast 6-7 år - lär jag ligga jävligt bra till i kön förutsatt att jag låtsas intressera mig för någon lägenhet åtminstone en gång om året fram till dess.