Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
| 15% |
Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 26% |
Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 22% |
Jag har gått och funderat på samma sak de senaste veckorna. Jag börjar tröttna på att höra om den där sviten av slutspel. Visst är det lite kul att leda i alla fall någon "liga", men jag blir så jävla trött när jag hör spelare och ledare säga saker som "klart vi går till slutspel, det gör vi alltid". Den inställningen är fullständigt livsfarlig - AIK kunde inte åka ur fotbollsallsvenskan, inte MFF heller ett par år tidigare, och Leksand kunde inte åka ur elitserien för ett par år sedan heller. Nej, det behövs ett uppvaknande och en insikt om att det inte går att ta saker för givna, för det sitter inte BARA i pengarna utan det handlar lika mycket eller kanske till och med mer om att jobba hårdare och försöka hitta nya vägar. Ja, och så handlar det om att hitta en sportchef som inte går omkring och har ett helt annat jobb och sköter sportchefsjobbet på kafferasterna.