| Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
 | 15% |
| Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 26% |
| Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
| Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 22% |
Jag minns första året LHC spelade i ES och åkte ur med dunder och brak. Jag hade sett en hel del allsvenska matcher och såg fram mot kvalserien med tillförsikt. Dessa lag skulle ju inte utgöra något hot. Sämre försvarsspel, ganska ostrukturererat anfall, mer tuta & kör. Höll sig bara LHC kalla så skulle man kunna styra ut spelet mot hörnen i egen zon, kontra, och utnyttja de massor av misstag som motståndarna förväntades göra. Och dessutom, det var ju i och med en del förstärkningar, innan och under säsongen, ett bättre lag än det som året innan vunnit kvalet!
Men det LHC man fick se i kvalserien var inte samma lag man sett tidigare. Det var ett tjugotal ängsliga spelare där ingen ville ha pucka, alla åkte och bytte så fort man bara kunde, med armar, ben och klubbor tillverkade av samma gummiliknande material. Allt satt i skallen. Man var så oerhört besviken och frustrerad av det man fick se, för man visste ju att man kunde så mycket bättre.
Kvalserien ÄR klyschan att våga vinna mer än att vara rädd för att förlora.