härligt att ni fortsätter med indijanen, för det är ju framför allt indijaner man förknippar Jöttä-borrj med... Albert och Herbert, Oldsberg, Kurt Olsson, de är alla snarlika Sitting Bull om man kisar lite med ögonen
Har man money, money, money, då kan man köpa, köpa, köpa. Har man ingen hockeykultur, genetik eller anor, då tvingas man köpa, köpa, köpa. Det som är extra patetiskt i sammanhanget är när någon inköpt som harvat ett år i köpelaget lämnar för ett annat lag som bjuder än mer pengar, då är det "en stöld av en spelare som vi utbildat". Patetiskt var ordet.
Veckans låt tillägnar vi indijanena från Jöttä-borrj. Näe vi vill fortsätta vara indijaner, säger de. Indijaner står för en kämpaanda, säger Joel. Ja alla vet att när Columbus sökte efter havsrutten till indien så "upptäckte" han nordamerika. Men vad är mindre känt är att just innan han kom till nordamerika så blev det en liten irrfärd till Jötte-borrj där befolkningen hade hade fjädrar i håret, dansade runt totempålen, red barbacka och jagade buffel, slogs med tomahawk, krigsdans, regndans och alla de här andra typiska Jöttä-borrjska urfolksbeteenden.
Lulesamisk gangstajojk är ju verkligen ingen musikstil som ännu slagit stort bland de stora massorna, utan det är en fanbase i huvudsak koncentrerad till östra norrbotten. Men jag har läst mig till att det även finns utövare i denna familjära subkultur i Norge.
Jokkmokks-Jocke är ett av många original från norrbotten genom åren. En låttext med massvis av finurliga rim. Undertonen av låttexten beskriver dock svårigheterna för bygdens befolkning att hitta en partner ur det lokala urvalet, vilket vi alla utomsocknes kan förstå när vi är på genomresa. Passa på och njut av detta historiska dokument med en sällsynt fager refräng som fastnar vid första lyssningen!
· 
härligt att ni fortsätter med indijanen, för det är ju framför allt indijaner man förknippar Jöttä-borrj med... Albert och Herbert, Oldsberg, Kurt Olsson, de är alla snarlika Sitting Bull om man kisar lite med ögonen