MIK 7-1

...som inte blev en läxa!

Att lillebror skulle lyckas kamma hem 3 poäng i ett fullsatt hansklager anade nog de flesta av oss. Att den matchen skulle sakna derbystämning, som de senaste mötena, kom heller inte som någon överaskning. Att de skulle ha ett hemmalags fördel kändes naturligt.

Att vi i första perioden blev helt överkörda var inte speciellt trevligt. Nu är det ju inte första gången som MIK varit trögstartade denna säsong, men ändå, det var faktiskt en derbymatch.

Det var heller inte första gången vi stundtals fick skåda ett stillastående försvar som gång på gång lät måtståndarna promenera rakt in i slottet. Och inte var det första gången som spelarna inte klarade av att ställa om till försvarsspel efter anfall.

Hur matchen än slutade så var det ändå inte ett fullständigt fiasko. läxan är storfavoriter, leder i ensam majestät serien och, enligt deras egna supportrar, är redan i elitserien.

Det fanns också mycket som var bra i den matchen. läxingarnas hemska PP-facit med mål varannan gång grusade vi totalt. De fick endast ett PP-mål på våra 15 två-minutare. Dessutom så gjorde vi två PP-mål på bara 4-5 nummerära överlägen. Som omväxlig, från tidigare säsonger, så var det inga "krigarmål" utan riktigt snygga spelmål.

Kristan var i sitt esse och BP riktigt bra. När utvisningsminuterna svängde om från läxans fördel, till något rättvisare, blev matchbilden också en annan. MIK höll faktiskt på att lyckas rätta till siffrorna.

Efter matchen tänkte man att nu ska stackars bottenplacerade Oskarshamn få sota för det här, men inte... läxans matchen var inget fiasko men frågan är om inte IKO-matchen var det.

Man hade inte lärt sig någonting. Precis samma problem som tidigare. Men kanske är det faktiskt den här matchen som blir den värkliga väckarklockan. Nu måste spelarna börja inse att de måste ge järnet från start, ha ett rörligt försvar och träna stenhårt på att ställa om.

MIK är 8:e bästa lag i första perioden, 2:a bästa i 2:a och faktisk Allsvenskans bästa lag i tredje med bara tre insläppta mål så här långt.

Varför ska det vara så svårt att spela hockey från start? Varför ska det vara så förbannade svårt att ställa om från anfall till försvar? Varför kan inte alla göra mål?

Den sista frågan kan jag iallafall svara på... Därför att någon MÅSTE se till att motståndaren INTE gör mål och denna någon är inte först och främst målvakten.

...vi hade gjort si och om vi hade gjort så... tänkte jag länge...

Äh, nu är sorgens tid förbi och vi har en ny intressant säsong framför oss. En säsong fylld med nya intressanta klubbar och are.. ishallar.

Ros till de få från fjolårets lag som bestämde sig för att stanna kvar och reda ut eländet.

Ris till alla legosoldater som lämnade det sjunkande skeppet hals över huvud. Hade lite mer att önska av några av dem...

Nog om det, ska bli kul att skåda en helt ny säsong och ett helt nytt lag. Kommer att bli lite ovant att inte längre vara det där bottenlaget som alltid slår ur underläge, men samtidigt kul att se det hela ur topplagets supporter synvinkel.

Kunde inte hålla mig borta från hockeyn längre, så jag bestämde mig för att , som alltid, se årets första match. När jag hade gjort det fick det ju lov att bli den sedvanliga hemmamatchen också:) Resan kändes ganska lång från Huddinges kalla lilla hall till FMMA, nu menar jag inte bara avståndsmässigt, det kändes som att resa i tiden.

Och hockeyn liknade inte något som jag sett på länge. De här matcherna kändes lite som när vi mötte FBK i ES. Det ena laget kämpar, har viljan och chanserna, men det andra laget gör målen, trampar på och vinner. Lite så där... orättvist. Dj$vl$gt kul att vara på andra sidan läktaren måste jag säga:) Hur det än har gått till så känns det skönt att ha gett det andra storstryk. Klassskiljnad helt enkelt.

Alla "experter" spådde att MIK skulle få en tung start och sedan bli allt bättre. Om det här var den tunga starten de pratade om så ser jag fram emot att möta lillebror i vår.