Visst kan Peo vara problemet. Både som psykolog och som strateg. Om Timrå har något spelsystem kan i alla fall inte jag se det. Att förvänta sig att relativt mediokra spelare ska kunna spela raggarhockey och vara ständigt "på tå" i två säsonger är att begära mycket. Den som tror det är en dålig psykolog. Nu gäller det att hitta ett system som tar laget genom kvalserien. Där lär vi få föra alla matcher, Leksand möjligen undantagna. Hur f-n ska det gå till? Kent Forsberg är ett lysande förslag som ersättare för en Peo, som väl inte är helig? Fy f-n vad lite entusiasm jag känner för TIK. Så här uppgiven har jag nog inte känt mig under 34 år med det här laget. Inte ens efter hemmaförlusten mot IK Polar, för då såg jag i alla fall inte eländet. En typisk medgångssupporter har sagt sitt.
Dängroth: det är inget lätt OK du hystar upp på våra späda axlar...Hav tålamod. Snart är GIF klara för säsongen och då kommer vi gamla stofiler antagligen masande över mon. Förhoppningvis är inte TIK avhängda vid det laget. Då kanske jag inte riktigt orkar. Man är ju lite medgångssupporter, pytte men ändå, efter 30 år på TIK-läktaren. Medgives.
Tävlingen avgjord! Dängroth vinnare. Ärligt talat så visste inte tävlingsarrangören rätt svar, bara att Kevin O'Shea troligen inte var ensam kanadick i elitserien det året. Dock ska sägas att Kevins drygt 130 matcher i Buffalo och St Louis smäller klart högre än Motts sejour i California Seals.
Sista månskensrinken var naturligtvis Södertäljes. El Maco jublar hela helgen i Huljen...
Smokey: Absolut. Nyllets nya quiz: Vilket var det svenska topplag som var sist med att skaffa inomhusarena och överge sin "månskensrink"?
Apropå Michigan-matchen så är det skönt att ett klassiskt överskattat rekord äntligen raderats ut. Det var INTE 55.000 på CCCP-Tre Kronor 1957. Arenans kapacitet var så stor. Men frågar man kunniga ryssar om den faktiska publiksiffran så säger de max 40.000, troligen 25-30.000.
Jag tänker på förste transatlant med NHL-meriter som spelade i elitserien. Sterner och Widing räknas alltså inte. Men jag är också nyfiken på om denne gåtfulle amerikan kan ha varit den förste NHL-meriterade transatlanten ö h t i den högsta svenska serien. Ed Reigle, legendarisk Tre Kronor-coach, hade spelat i Boston Bruins, men han spelade aldrig i Sverige.
Ledtrådar: Det ska handla om Elitserien. Dessutom, Papa Maco; Des Moroney spelade aldrig i NHL. Det gjorde heller inte, mig veterligen, Rögles Tom Haugh (som var VM-målis för USA två ggr).
Tack för länktipset El Maco! Hodsons TIK-historia blev alltså: 1) fick inte spela derbyt p g a papperskrångel. 2) Vid DIF-matchen hade han redan åkt hem till sin gravida hustru.
Apropå TIK genom tiderna: är det någon som hittat någon bra sajt med historia, anekdoter, etc, ur svenska elithockeyns historia. Elitlagens resp. historia-ikoner har jag koll på, jag tänker på mer samlat info.
Utan tvivel är Eje den störste tränaren. Frågan är om han inte kan räknas till de största svenska tränarna ö h t. Så sent som i går läste jag en gammal text om säsongen 74-74. Då testade Eje "Bulla" som back. Motiveringen:"Med sitt blick för spelet är "Bulla" en framtidens back, lite bakom kedjan, lite framför en mer traditionell back". Snacka om att beskriva en halvback 25 år innan Mats Waltin och Hardy Stålblick lanserade sitt torpedsystem.
· 
Nu gäller det att hitta ett system som tar laget genom kvalserien. Där lär vi få föra alla matcher, Leksand möjligen undantagna. Hur f-n ska det gå till? Kent Forsberg är ett lysande förslag som ersättare för en Peo, som väl inte är helig?
Fy f-n vad lite entusiasm jag känner för TIK. Så här uppgiven har jag nog inte känt mig under 34 år med det här laget. Inte ens efter hemmaförlusten mot IK Polar, för då såg jag i alla fall inte eländet.
En typisk medgångssupporter har sagt sitt.