Rico01

empa11: Jag tycker ändå på något sätt att Timrå spelade just som man kan förvänta sig... i en period, dvs möta en anstormning av Luleå. Vi hade trots allt 0-0 till sent i andra perioden. Problemet var att det fortsatte i både andra o tredje perioden, man fick liksom inget syre och kom aldrig in i det hela. I fjol gjorde vi ju hur många platta första perioder men kom tillbaka i andra och framförallt tredje. Det såg man inte ens antydan till i lördags, tyvärr.

Sputnik: Jag vidhåller att vi ska inte få panik över en skada och en skitmatch. Idag var A L L A bedrövliga. Hade inte spelat någon roll om Didrik varit med eller inte för han kan inte få igång 4 kedjor att spela i offensiv zon mer än 5 minuter. På en hel match. Den ende som till nöds inte var värdelös var JJ, och då var han inte ens bra.

Jag drömmer! 100% insats så här långt!

Hahaha. Vem är SHL's största gris?

MAGNUS NYGREN, FÄRJESTAD

– Mathias Bromé kan få den. Kul att retas med honom lite. Han är inte ful, men han är en gris. Det blir dyrt för honom om han ska ha så dåligt slipat en vinter till.

Från Expressen (premium-låst artikel)

Greven: Han erkände senare i ett svar att han drev med oss, så det stämmer att han inte var direkt seriös. Trollning i sin ädlaste form, just för att få sådana här reaktioner.

Sputnik: Jag tror att arenan måste flyttas till Sundsvall. Men om det skulle föreslås lär 90% härinne få hjärtattack och andningsbesvär samtidigt. Men om vi vill växa MED arenan så tror jag tyvärr att det är vad klubben måste börja diskutera.

Hahl Bundy 2.0: Här är Timrås nya superkedja.

En rottweiler, en speldosa – och Jonathan Dahlén i superform.

– Jag känner absolut skillnad på isen, säger 25-åringen.

Sex matcher, sex segrar.

Timrå IK har gått rent på försäsongen och rivstartade med att vinna Tampere Cup i Finland där de slog Ässät och Ilves.

Det stora utropstecknet?

Kedjan med hemvändaren Filip Hållander, 23, lagkaptenen Anton Lander, 32, och poängsprutan Jonathan Dahlén, 25, som imponerade stort.

Skadekänningar splittrade trion de kommande matcherna – men i fredagens genrep inför SHL-premiären var de återförenade.


”Levererade – men kunde gjort fler”
Kedjan svarade för sex poäng när Timrå utklassade rivalen Modo med 5–1 på neutral plan i Härnösand, beläget mellan Örnsköldsvik och Timrå. En speciell match, där ena halvan av den knökfulla ståplatsläktaren på långsidan höll på Modo och den andra skrek fram Timrå.

Jonathan Dahlén gjorde ett mål och var minst lika påkopplad som Timråsupportrarna. När han inte var på isen hängde han över sargen, ivrig över att hoppa in på nytt.

– Det känns bra! Vi hittar vandra bra på isen och det klickade bra. Det blev leverans både i Finland och här så det ser lovande ut, säger Jonathan Dahlén om kemin i kedjan.

De bet sig fast i anfallszon och skapade tryck i nästintill varje byte.

– Vi hade våra lägen och kunde ha gjort några fler mål. Men vi spar dem till serien, säger Dahlén med ett brett leende.

Timrås huvudtränare Ante Karlsson är inställd på att fortsätta matcha trion tillsammans när allvaret börjar.

– Ja, det är tanken. De tre tillsammans har sett bra ut med sina olika kompetenser, säger Karlsson.

Vad gör att de passar bra ihop?

– Hållander är en riktig rottweiler alltså. Han är stark, går på mål och vinner puckar i kortsargen. ”Dalle” är otroligt skicklig på att skapa målchanser. Han är alltid ett hot, så man får mata honom med puckar. Anton får vara speldosan och hålla ihop de två.

Jonathan Dahléns förvandling
Tillbaka till Dahlén, denna unga kulturbärare i Timrå, som slutade delad sjua i poängligan efter fjolårets debutsäsong i SHL.

– Direkt efter ledigheten efter slutspelet så ställde jag mig på vågen, och jag var väl inte nöjd, säger han.

Dahlén berättar att han har gått ner sju-åtta kilo, framförallt genom att lägga om kosten.

– Men det var väl snarare så att jag hade gått upp i vikt, och jag gick tillbaka till där jag varit tidigare. Jag kände att jag måste tillbaka till matchvikten jag hade när jag tycker att jag har spelat som bäst. Som när jag åkte över till NHL (för två år sedan).

Har du slutat med sötsaker?

– Jag gjorde det ett tag, för att gå ner. Men nu är unnar jag mig saker.

Var det hemskt utan det?

– Haha, nej. Man måste ju njuta lite också. Jag tänkte väl extra mycket på det helt enkelt. Men nu kan jag slappna av lite mer.

Känner du att det har gjort någon skillnad på isen?

– Ja. Det gör jag absolut. Det känns bra. Jag känner mig som jag har gjort tidigare.

Något du tränat extra hårt på?

– Nej egentligen inte. Jag har kört samma fys som alla andra i Timrå och bara käkat lite annorlunda.

”Då får de skicka bort mig”
Timrå gjorde sin resultatmässigt bästa säsong på 15 år och slutade femma i SHL:s grundserie. De gick direkt till kvartsfinal där Örebro blev övermäktiga. Inför årets säsong har Timrå fått behålla i stort sett samma lag – kryddat med nyförvärv som Filip Hållander – och för Jonathan Dahlén skulle ett SM-guld betyda...

– Allt! Då har man ju varit med om det mesta. Då får de nästan skicka bort mig, skrattar han.

Då har du checkat av allt?

– Ja, precis. Det hade varit helt otroligt att vinna ett guld. Jag har varit med om att ligga sist i allsvenskan, gått upp två gånger och spelat SM-slutspel. Att vinna ett guld... då har jag varit med om allt.


Rivalen tillbaka: ”Bara fördelar”
Efter sju år i hockeyallsvenskan är Modo tillbaka i SHL, vilket innebär att det så kallade surströmmingsderbyt återigen står på menyn under tävlingssäsongen.

– Det är väldigt roligt. Derbyna är skitkul och det är en kort resa. Det är bara fördelar för oss att de är tillbaka till SHL.

Det var inte skönt att se dem i hockeyallsvenskan med tanke på rivaliteten?

– Jo, på sätt och vis. Men samtidigt tappar man rätt roliga matcher. Det är sådana man vill spela, så jag är glad över att de är i SHL.

Hur är känslan i stan med tanke på fjolåret?

– Det är positiva tongångar och många som brinner för Timrå. Det fanns ju matcher förra året där folk ville ha biljetter men det inte gick att få tag på.

Jonathan Dahlén flinar och tillägger:

– Så vi skulle nästan behöva en större arena! Det är riktigt kul.

Timrå inleder SHL med att möta Frölunda hemma på torsdag.

– Det känns bra. Jag ska ladda upp ordentligt och finslipa formen till premiären, säger Jonathan Dahlén.

Emil Pettersson, Elmeri Eronen, Robin Hanzl och Anton Wedin saknades i genrepet mot Modo. Tränaren Ante Karlsson räknar med att alla utom Wedin är tillbaka till premiären.

Jonathan Dahlén om kedjekamraterna
Anton Lander

– Han jobbar stenhårt, det är full fart både framåt och bakåt. En stabil center som vinner många puckar och levererar fram dem. Väldigt skönt att lira med honom.

Filip Hållander

– En grym powerforward som kör väldigt hårt. Han åker mycket skridskor och har ett bra skott. Vi kompletterar varandra bra.

GG kära länsrivaler! Lycka till på torsdag mot Skellefteå! NU kan säsongen börja på riktigt, äntligen!

mikenomad: Inte enligt J F K. Det är 6-0 till Modo eftersom dom har en icke-signad spelare i förstalinan som bara inte är presenterad än. Men då vinner dom!

Elliot12: Det sitter i generna hos vissa att förneka länsrivalens styrkor likväl hos dom som hos oss så jag tror inte att logiska resonemang biter. Det blir som att skriva till en analfabet på kryckor.

palleparling: Backar 3+
Ett av nye sportchefens Kimmo Kapanens allra första drag under fjolåret var att, något oväntat, skeppa i väg offensive Joey LaLaeggia till HV71 för att skapa ekonomiskt utrymme för att göra genomföra förändringar i truppen. Kapanen värvade i stället in Joonas Lyytinen från Helsingfors i den finska ligan.

Lyytinen har inte samma X-faktor som LaLaggia men han gav laget en helt annan trygghet med sin pondus och trygga spel. Lyytinen gjorde omedelbar succé och var Timrås genomgående bästa back.

Axel Rindell värvades även han in under säsongen och svarade för 13 poäng på sina 26 matcher. I den sista grundseriematchen mot Rögle skadade sig Rindell efter en tackling mot benet/låret vilket höll honom borta från slutspelet. Med tanke på hur pass bra Rindell hade varit dessförinnan och den lucka han lämnade efter sig är det inte överdrivet att påstå att han hade kunnat göra skillnad i kvartsfinalserien mot Örebro.

Tim Erixon är en stabil och viktig back för Timrå. Han är en gedigen spelare som det går att bygga ett backpar kring. Erixon har samlat på sig massvis med rutin och är en av ledarna i gruppen. Elmeri Eronen hade stundtals lite problem med tempot men löste det alltsomoftast med sin spelskicklighet. Det borde finnas mer att få ut från Eronen som nu fått ett år på sig att anpassa sitt spel till hockeyn som spelas i SHL.

Didrik Strömberg är en härlig karaktär och en spelare som offrar sig och ger allt och lite till i varje situation. Det har kostat på med återkommande skador men frisk och kry är Strömberg en nyckelspelare i defensiven. Per Svensson är, precis som Strömberg, en rejäl och defensiv lagd back. Svensson har tagit en lång väg för att ta sig till SHL. Debuten i högsta ligan i förfjol var bättre än säsongen i fjol. Återstår att se om Svensson kan lyfta sig en smula för att vara den pålitlige sjättebacken som han ska vara. Där bakom finns Simon Forsmark, Noel Edfeldt och Emil Melander – alla födda 2003. Beroende på hur skadeläget ser ut så lär Edfeldt eller Melander lånas ut till antingen hockeyallsvenskan eller hockeyettan.

Simon Forsmark ska kunna vara med och sätta press på backarna ovanför. Forsmark var tidigt en av 03-kullens bästa backar men stod och stampade i Örebro när Timrå värvade honom under säsongen i fjol. Forsmark har jobbat på sin fysik under sommaren och måste få upp farten i sina ben, ta snabbare beslut både med och utan puck för att kunna slå sig in i SHL. Jag skulle också vilja se en större beslutsamhet från Forsmark i det fysiska spelet. Markera närvaro, tackla och var lite elak för att skicka en signal om att du är redo att kämpa för din plats i laget. Jag är inte främmande för att Timrå kommer behöva förstärka sin backsida under säsongen.



Forwards 4+
Forwardssidan är väldigt stark med toppspelare som Anton Lander, Jonathan Dahlén, Emil Pettersson, Robin Hanzl och nyförvärvet Filip Hållander för att nämna några. I oktober eller november beräknas dessutom Anton Wedin vara tillbaka efter den knäskada som hållit honom borta från spel sedan början av januari. Wedin, som varit skadebenägen de senaste säsongerna, har en härlig speed och kan på egen han bryta mönstret och göra det oväntade. En skadefri Wedin skulle stärka upp vilket lag som helst i serien.

Robin Hanzl är en spelare som jag gillar. Han är smart, ser isen bra och framför allt är han alltid spelbar över hela isen. Jag tycker dock inte Hanzl var lika bra i fjol som året dessförinnan. Möjligtvis hamnade han i skuggan av lagkaptenen Anton Lander som var precis så majestätisk som alla Timråsupportrar hade hoppats på. Lander är bra över hela banan, han ställer höga krav på sin omgivning och är en bra ambassadör rör Timrå.

Förmodligen får Lander spela i en kedja med Jonathan Dahlén och Filip Hållander. Håller sig Dahlén skadefri så kan han göra över 50 poäng. Dahlén har sett pigg ut under försäsongen och rapporterna vittnar om att han ska vara i bra fysiskt slag.

Filip Hållander är tillbaka i Timrå efter två år i Luleå och lika många år i Pittsburghs organisation. Hållander tycks ha utvecklat spelet runt sargerna där han är otroligt duktig på att skydda pucken. Han ser också rappare och starkare ut än senast han spelade i SHL. När Hållander får upp farten och driver mot mål är han svår och få stopp på.

Lander, Dahlén och Hållander har förutsättningar för att vara en väldigt bra och produktiv kedja.

Robin Hanzl, Emil Pettersson och en pånyttfödd Magnus Pääjärvi kommer vara en bra andrakedja. Där finns det mer att få ut från Hanzl och Pettersson än vad vi fick se i fjol. Pettersson är en spelare som bedöms mycket efter antal poäng. Trots att han var aningen ojämn så svarade han ändå för 31 poäng vilket var tredje bäst i laget. Pääjärvi värvades under fjolåret och kom in och gav laget bredd. Pääjärvi är väldigt seriös, är ett föredöme och en spelare som jag vet att många ser upp till. Under fler års tid i Nordamerika hade Pääjärvi en ganska begränsad roll. Det har gjort att han tappat sitt spel med pucken som han var skicklig på när han slog sig in i SHL som 16-, 17-åring. Numera är Pääjärvi en lagspelare som jobbar stenhårt, täcker skott och är på så sätt lite av en drömspelare för tränaren Ante Karlsson. Under fjolåret blev spelet med puck successivt bättre och rollen som Pääjärvi hade passade honom bra då han slapp leva med press om att producera mål och poäng som var fallet säsongen innan med Malmö.

Albin Lundin är en bra och stabil tredjecenter som tillsammans med Sebastian Hartmann och Panu Mieho kommer att kunna vara tunga och jobbiga att möta. Mieho plockades in under säsongen i fjol och gav laget lite mer tyngd och fysik. Hartmann har en offensiv uppsida och ett fint skott. I den här kedjan ska han också nyttja sin storlek och fysisk vilket gör att han måste röra på fötterna och inte vara stillastående.

Där bakom finns Erik Andersson, Jeremy Boyce, Oliver Johansson och Dennis Värmhed.

Jeremy Boyce flyttade upp till Timrå 2009 för att gå på deras hockeygymnasium. Han har blivit kvar där sedan dess och går nu in på sin 14:e säsong i A-laget. Ingen annan har gjort fler matcher för Timrå än vad Boyce har gjort.

Oliver Johansson är draftad av Ottawa men har haft svårt att anpassa sig till seniorhockeyn. Han har ännu inte skickligheten för att spela i en producerande roll och har heller inte visat sig vara tillräckligt ansvarsfull i det defensiva spelet. Det gör att Dennis Värmhed kan gå före eftersom han är rejälare i spelet och tar ett större ansvar i spelet med- och utan puck. Överlag så gillar jag Timrås forwardssida som står sig riktigt bra i SHL.