Man skulle kunna önska sig bättre resultat än de Timrå har presterat de sista veckorna. Jag vet inte vad som är fel då jag har haft ett LÅNGT uppehåll från matchtittande. Jag har dock sett 10 minuter sen den 25:e september. Det var sista 10 minuterna då vi lyckades få med oss 2 poäng.
Men det vi ser just nu kan vi bara referera mot säsongen då vi hamnade i kvalserien. Det ser faktiskt inte alls omöjligt ut heller. Men med det här laget ska det inte ens finnas på kartan att vi ska spela där.
Min tanke kring Timrå var att vi skulle vara lite bättre än de andra.
Att det har funnits lite mer moral, lite mer känsla av att vi ska klara allt. Lite driv att visa oss riktigt bra. Med det menar jag att vi ska vara i topp för att ta vara på spelare, ledare, ungdomar och supportrar. Jag vet att det inte alltid är så, men att det åtminstonne ska finnas det drivet. Jag kan verkligen inte svara på om det är så, men känslan är verkligen så just nu. Ödmjukheten känns som om den har försvunnit och jag tror en hel del personlig egoism sitter i Timrås organisation som inte är positiv. Varför kan vi inte bara gadda ihop oss och se det hela som "Vi mot världen". Nu verkar det vara ena gruppen i Timrå mot den andra. Supportrar mot varandra, supportrar mot klubben, olika klubborganisationer mot varandra och ledare mot spelare... Jag vet att det är ordentlig raljering men visst finns det sanning bakom. Men hur illa är det?
Brynäsmatchen hemma på torsdag blir oerhört viktig och jag tror på mitt Timrå IK. Jag tror vi vinner och tar oss ur den häs svackan. Men bättre än en plats mellan 6-10 kommer vi inte att vara på efter 55 omgångar. Jag tror svart vi får vara glada för ett slutspel. Känns surt då vi har ett lag som ska vara bättre än så....
Timrå spelade minst antal matcher på försäsongen, kan detta spela in i den formsvacka vi är i nu? Vi helt enkelt inte fått in matchtempot som de andra lagen? Med förlusterna kommer dåligt självförtroende och ännu sämre självförtroende...
Man skulle kunna önska sig bättre resultat än de Timrå har presterat de sista veckorna. Jag vet inte vad som är fel då jag har haft ett LÅNGT uppehåll från matchtittande. Jag har dock sett 10 minuter sen den 25:e september. Det var sista 10 minuterna då vi lyckades få med oss 2 poäng.
Men det vi ser just nu kan vi bara referera mot säsongen då vi hamnade i kvalserien. Det ser faktiskt inte alls omöjligt ut heller.
Men med det här laget ska det inte ens finnas på kartan att vi ska spela där.
Min tanke kring Timrå var att vi skulle vara lite bättre än de andra.
Att det har funnits lite mer moral, lite mer känsla av att vi ska klara allt. Lite driv att visa oss riktigt bra. Med det menar jag att vi ska vara i topp för att ta vara på spelare, ledare, ungdomar och supportrar.
Jag vet att det inte alltid är så, men att det åtminstonne ska finnas det drivet. Jag kan verkligen inte svara på om det är så, men känslan är verkligen så just nu. Ödmjukheten känns som om den har försvunnit och jag tror en hel del personlig egoism sitter i Timrås organisation som inte är positiv.
Varför kan vi inte bara gadda ihop oss och se det hela som "Vi mot världen". Nu verkar det vara ena gruppen i Timrå mot den andra. Supportrar mot varandra, supportrar mot klubben, olika klubborganisationer mot varandra och ledare mot spelare... Jag vet att det är ordentlig raljering men visst finns det sanning bakom.
Men hur illa är det?
Brynäsmatchen hemma på torsdag blir oerhört viktig och jag tror på mitt Timrå IK. Jag tror vi vinner och tar oss ur den häs svackan. Men bättre än en plats mellan 6-10 kommer vi inte att vara på efter 55 omgångar. Jag tror svart vi får vara glada för ett slutspel. Känns surt då vi har ett lag som ska vara bättre än så....
Timrå spelade minst antal matcher på försäsongen, kan detta spela in i den formsvacka vi är i nu? Vi helt enkelt inte fått in matchtempot som de andra lagen? Med förlusterna kommer dåligt självförtroende och ännu sämre självförtroende...
Nu ses vi på torsdag i E.ON Arena!