Vart är glädjen?
Jag har bilden av idrott som spännande, det är medryckande, det är känslosamt och det finns både inslag av enorm glädje som besvikelse. Att hålla på ett lag, sitt lag, är bland det mest nerkittlande man kan vara med om. Att vara VI med människor man inte känner, på och utanför planen, är en häftig känsla.
Jag förstår inte hur man kan kanalisera sitt supporterskap i den frustration och besvikelse som nu spirar på HS. Det verkar vara nått som genomsyrar supporterskap i många olika idrotter och nivåer. Att aldrig vara nöjd med någonting, att såga saker som man inte vet kommer bli sanning. Att vara sur och bitter över värvningar som inte ännu är färdiga, fast det fortfarande finns spelare på marknaden som överrensstämmer med målbeskrivningarna. Hade det som ifjol inte funnits några spelare kvar hade jag varit orolig. Nu är jag fortfarande ganska lugn...
Att vara besviken i samband med match och efter match är en känsla jag förstår, att vara besviken när ens stjärn/favoritspelare inte vill spela i DITT lag är också förståligt. Men att från det kräva allas avgång och komma med olika förklaringar om karteller och konflikter som ska förklara att vi är påväg mot ruinens brant... Spelare kommer och spelare går... Så kommer det alltid vara. Speciellt när vi inte organisatoriskt och omsättningsmässigt kan konkurrera med de stora drakarna. Ska vi kunna konkurrera om de bästa spelarna varje gång måste vi öka publiken till ca 8000-8500 personer. Inom de närmsta 3-4 åren iaf... Det tror jag innebär en ny arena på annan plats än nuvarande står på...
Supporterskap ska vara glädje, spänning, intresse och viss besvikelse. Supporterskap ska inte vara ironisk, elak, fördömmande, anklagande och mobbande. Jag supportar inte ett lag så jag kan håna andra människor, jag supportar ett lag för att älska det när det går bra och lida med det när det går dåligt.
Sen betyder det inte att man okritiskt bara ska acceptera allt som händer. Jag har två säsonger irad velat att Challe ska lämna in till någon annan i Januari/februari. Med den enkla anledningen att han inte hade fått ut max av spelarna. När det sen är slutspel får han fram sina coachingegenskaper och visar sin styrka.
Challe har nu till nästa år chansen att visa vad han går för när han har fått varit med och byggt truppen utifrån sina spelartyper. Med hans tankar i spelsätt och attityd. Ett tuffare lite mer framåt Timrå. Men för mig har han fortfarande en del att bevisa.
Nu längtar iaf jag till nästa nyförvärv. Är det inte spännande? ;D
Jag tror det är Hayley Wickenheiser som tredjecenter.... Vad tror ni? ;P
Kommentarer
Var används för att beskriva befintlighet, t.ex. Var bor du?
Vart används för att beskriva riktning t.ex. Vart ska du?
Vart används allmänt i talspråket i båda fallen, men Språkriktighetsbokens rekommendation är att fortsättningsvis göra skillnad på dem i skriftspråket. Alltså skulle rubriken vara: "Var är glädjen".
Måste dock försvara bloggaren med det faktum att personen uttrycket sig mycket bra i skrift, med ett rikt, varierat och sammanhangsanpassat språk, vilket är betydligt viktigare än att känna till små språkliga skitregler vars betydelse otvivelaktigt suddas ut alltmer.
Det du ska välja är antigen fyradomarsystem, eller fyradomaresystem, där kanske det förstnämnad är att föredra med tanke på den melodiska klangen. Fyrdomarsystem eller fyrdomaresystem är inte att föredra, dels eftersom sammansättningen inte godkänns av en ordbok, dels eftersom det också skulle kunna syfta på ett system där man installerat en domare i ett fyrtorn.
Angående sammansättningar kan det också vara klokt att tänka över omskrivningar ibland. Oftast är sammansättningar att föredra, då ett enda ord kan säga vad som annars skulle behöva en hel mening. Men det kan också bli för mycket av det goda, exempelvis katastrofkommissionskanslistssammanträde. Så man kanske skulle börja tala om systemet med fyra domare.
Tittade i Språkriktighetsboken, och jag kunde inte hitta någonting som kunde ge någon bra riktlinje i detta fall.