westerlind

Bissett19: Jag äter påskgodis. Håll käften.

rafalski, Brynäsblatten och Guru:
Vilken härlig kväll, äntligen är vi överens om något.

70 Rodrigues:
Flyttar det oväntat uppdykande ämnet till en mer passande tråd:

"Tyvärr så är dom flesta lärare rädda att bli anmälda. Vid 4 tillfällen har elever sagt att dom ska anmäla mig för att jag lyft/kastat ut dom ur klassrummet, jag har då erbjudit mig att följa med och hjälpa dom att ringa, hur många tror du fullföljde? Det som gäller är att ALDRIG vika ner sig, för då är du körd direkt. Management by fear, fungerar alltid :-)"


Jag håller fullständigt med dig, Tony. FULLSTÄNDIGT: Som 20-årig hårdrockare med blond fjunmustasch och axellångt hår (se Lumber Jack) vikarierade jag några månader som lärare. Jag var väl möjligen inte känd som skolans mest skötsamme elev några år tidigare, så ungj-larna var nog inte förberedda när de mötte mig: en hård och skoningslös man i sina bästa år (Ja, jag vet: det var längesen). Dessutom var min mor lärare av den gamla sorten, så där fick man en hel del nyttiga tips.

Så vad hände då? Första klassen var i Lugnvik, Östersunds Rågsved. Stort jubel när det kom en ny vikarie, ungj-larna klättrade på väggarna och tjattrade redan när jag kom gående i korridoren. Jag stod helt tyst i en minut sen sa jag bara: "Ställ er på led.". Några uppkäftiga snorungar började att asgarva och andra fnissade. Jag bara log och spände ögonen i den som verkade vara ledaren: "Är du döv, eller bara dum? Ställ dig på led." Efter ca en halvminut blev skitungen nervös och ryckte på axlarna. Sen gick han lite försiktigt åt sidan. Efter en liten stund till stod alla lite mumlande på led. Sen gick vi in.

Och inne i klassrummet började de givetvis att skrika och bråka igen, så det blev samma procedur på nytt. Och naturligtvis fick jag göra om samma sak lite nu och då, men redan efter tre dagar stod alla snällt i kö i korridoren. Och de var tysta och dessutom intresserade under lektionerna. Seger. Då började jag hitta på lite roliga saker och vi hade det riktigt kul tillsammans resten av veckan.

Sedan var vikariatet slut, så jag gick vidare till andra skolor. Självklart var jag lika bestämd (men aldrig elak) hela tiden. Fick senare veta att de i grunden snälla och vetgiriga barnen i Lugnvik hade en skäggig miljötomte till lärare: Han ville på inga villkor säga till barnen på skarpen, de kunde må dåligt av det.

Men det jag minns mest med glädje var när min mor tre veckor senare frågade: "Olle, vad gjorde du egentligen i Lugnvik?". "Öh, vaddå, vamenaru?", sa jag. "Jo, en kollega från Lugnvik ringde och skrattade, hon sa att den fruktade djävulsklassen varit lugna och snälla i ca två veckor efter att du varit där, dessutom vill de bara ha Olle som vikarie - fast nu börjar de bli som vanligt igen."

Nu var det ju inte bara meningen att visa vilken underbar magister jag kunde ha blivit, jag menar att lärare är ett av de absolut viktigaste yrken vi har. Tyvärr har de tappat alll den status de hade förr i tiden och jämställs väl nu närmast med fritidsledare.

Slutsats: GE LÄRARE EN RIKTIGT BRA LÖN, och ge dem stöd att hålla ordning på bråkstakarna, säger jag. Men naturligtvis inte med våld, en stark och trygg lärare klarar sig bra ändå. Tyvärr blir det allt fler föräldrar som tror att det är skolan som ska uppfostra deras bortskämda rötägg.

Om de här enkla sakerna skulle genomföras så blir det inte bara de snälla mesar som "tycker så hemskt mycket om barn" som söker sig till läraryrket. Då får vi lärare som med en vänlig auktoritet låter alla barn få chansen att göra det de vill: Lära sig mer, utveckla sin fantasi och upptäcka att det är roligt att lära sig saker.

Hmm, fantastiskt hur uppjagad man kan bli. Dags för en ny grogg.

Metal Guru: Underbart, kvällen är räddad. (...just nu: War Pigs...)

74050: En del spelar med klubban. Det brukar se bra ut.

arnio: "Västeråsklacken verkar dominera lika kraftigt på läktaren som Brynäs dominerar på isen."

Haha, tänkte på samma sak. Blev lite osäker på om matchen spelades i Västerås - det enda man hör i webbradion är VIK-klacken.

mattias - 74:
Malmö - Leksand 2-0?
Fast också Mora - Rögle 0-0.

Jag tror också på Brynäs. Och hoppas litegrann på dyng-Leksand.
De enda som älskar att se Mora är Vasaloppsåkarna.

Men härräguh, hur orkar ni? Jag är så j-a trött på tjatet om MoDo och Timrå. Två skitlag båda två.

Brynäs är hockeyns Holland medan skit-MoDo är Uganda och Timrå är Timrå. Så enkelt är det.

Wayne Gresky:
Aha, nu förstår jag: 21/3 Brynäs introducerar hockey i Leksand.

Wayne Gresky:
Äh, jag står över tilll nästa omgång. Jag kan inte ljuga.

DB: Osandning? Och hur j-a svårt är det?

För en gångs skull är det två ord: MODOITER + DOMARE

Har sällan hört ett sant ord från en ångermanlänning, men när det är hockey kommer de liksom i nirvana*.

*popgrupp

Salle: Är det en Karramaro?

Äh, retas bah. Hade biln vart rosa så hade ja tippa på ri-ara.

Wayne Gresky: Änkligen nån som håller med mig.

Robert var helt underbar när han gjorde fantastisk humor tillsammans med Henrik Schyffert. Nuförtiden är det mest kiss, bajs, pillesnopp och tokroliga grimaser som Agda i Kramfors fnissar åt på servicehuset.

Lumber Jack:
Äntligen.
Du har i ca tio års tid lovat att skicka mig inspelningar från din heavy metal-karriär. Är det här någon av de tidigare låtarna? Tycker du sjunger nästan bättre än på Kempis-parkeringen.

källan: Det är bara modoiter som engagerar sig i omröstningen.

Bad_Brett:
Hahaha, jag håller med dig ja.

Ändå måste jag fråga: Sitter du bakbunden med ögonbindel i en jordhåla i Timrå, medan JimmyH filmar dig?

Frisco: Morgan Farin?

Metal Guru:
Ja, det där är poesi som får mig att drömma om blomstrande sommarängar. Första gången jag hörde den blev jag kär. Men jag kunde inte komma på i vem.

Wayne Gresky: Ja, det tycker tamejf-n jag också.

Wayne Gresky:
Äh, du har druckit för mycket pilsner. Tyckte du beskrev dina känslor bättre 1998 (eller var det 1999?):

www.youtube.com/watch?v=dX1nKSh2QGk

Wayne Gresky:
Hahaha, du kan inte va klok du. Inte ens en modoit kan väl tro att man får ihop tolv SM-guld genom att vinna en match mot Timrå?

Lumber Jack:
Eminem gör en finstämd tolkning av vår älskade sång om det bruna guldet.

Se Länk -->

Paddan: Du vet vad jag sagt om dig.

Frisco: Helt fel, men du var närmast. Varsåko.

En del som för länge sen passerat bäst-för-datum påstår att det var bättre förr.

Jag till exempel. Satt länge och letade efter en lämplig tråd till ett inlägg när jag plötsligt träffade på den här spännande frågeleken som en som jag känner ganska väl hittade på.

Det är möjligt att det inte är något för Nobelpriskommitén, men just tidpunkten på veckan tror jag gör den lämplig för att leda nya hockeysnackare in på den rätta vägen...

Obs, läs via "Visa ämne".

claesw: Jo, visst förstod jag det.
Kunde bara inte låta bli att kommentera den intressanta artikeln.

BSKV_nu:
Visas matchen på alla sju orterna, eller går det en biobuss i ringlinje?

claesw: "Olof
Hur känns det just nu?
– Det känns faktiskt bra och fokuserat.

så har han svarat varje gång, inför ALLA matcher...."


Hahaha, går ju knappt att läsa.

Tar man bort alla "fokusera" och "energi" så försvinner ungefär hälften av texten. Visst, Olof kanske sa så - men att som intervjuare sätta in sina anteckningar oredigerade är ganska elakt.

www.brynas.se/templates/BIF_NewsPage.aspx?id=6232

Gidde: Tror hon ville ha en ändring i sitt förhållande.

Huge m fl: Hur orkar ni?

Dag efter dag, år efter år. Vuxna människor.

Läste nyss Katarina Olssons välskrivna matchreportage på www.tikare.se.

Bara en sak jag funderade lite över: "Chilestämning" - vad är det? Blir lite nyfiken då jag inte hört begreppet förut.
Är det samma stämning som:

1) bland militärjuntans fångar på nationalstadion i Santiago?
X) bland de skäggiga proggarna som ville stoppa Davis Cup-matchen mot Chile 1975?
2) något annat?

scim: Pajas.
Förklara vad du menar med MoDoMartin innan du börjar vara nedlåtande och oförskämd mot hedervärda människor. Som mig till exempel.

scim: Ok, jag förstår.
Kan någon vänlig själ förklara vad knaskamilla gjort för fel?

scim: Varför frågar du det?

Lumber Jack: "747 - imponerande! Man kanske får omvärdera detta prettoband."

Javisst, en mycket trevlig och medryckande melodi. Men du borde våga prova lite manligare musik:
www.youtube.com/watch?v=DqgCjeddPvE&feature=related

"Troligen världens bästa låt!" (lång hårig man, Ådalen)

65selander: Vaere här, vem f-n har bytt ut pausbandet?

Känner ju knappt igen en låt, förut kunde man ju tralla med i varenda text. Skandal.

66Berglund: "Vö då förr svit?"
Med eller utan cola, välj själv.

...och nu smäller det, göbbtjyv:
Timrå - Brynäs 2-6, alla mål av Påve Brendl. Ja visst sörru även Timrås kassar: Kungen är stekhet - han skjuter på allt. Även träningarna.

Bissett19: Hmm, kanske borde finnas en spärr på högst 100 inlägg/dag?

JimmyH:
...och nu kanske någon undrar: vad skulle Mittnytt ha gjort istället då, grin-Olle?

Det vete f-n, men jag hade hellre sett någon form av tävling som KRÄVER EN ANING INTELLIGENS OCH KUNSKAPER, kanske någon 10-minutersvariant av "På spåret". Det skulle vara kul att se hur MoDos och Timrås supportrar chockade omvärlden t ex genom att veta vad huvudstaden i Pakistan heter, kokpunkten för etylalkohol, eller utan att tveka beskriva hur en sodapanna fungerar. Nåja, nu behöver inte frågorna ligga på nobelprisnivå, men jag tror ni förstår min poäng.

Hmm, blev komplicerat det där, men vem vet, det kanske skulle kunna bli ett trivsamt litet program? Vilka i Timrå eller MoDo skulle inte bara älska att få bekräftat att de har mer begåvade supportrar än den andra klubben?

Skitsamma, känns som du och jag är inne på samma spår, Jimmy: Tycker självklart man ska ställa upp i teve och radio, men inte utan att fundera på vad de är ute efter. Och framförallt, vad man själv är ute efter:

Är jag med för att jag tror att det blir bra publicitet för mitt lag och min supporterklubb - eller mest för att jag hoppas få synas i teve?

actionleif m fl:
Sådär, nu har jag sett den omtalade DUELLEN mellan Timrå SK och MODO Support: ( svt.se/svt/play/video.jsp?a=1076298 )
Lite småkul kan jag medge. Men förvånande.

Har det här TÄNKTS IGENOM av supporterklubbarna, dvs är det verkligen så här ni vill bli betraktade - som KLÄMMIGA TOMTAR som ställer upp på vad som helst för att få synas i tv? Självklart är det kul att supporterklubbarna får uppmärksamhet, men i såna här sammanhang? program där ingen av programledarna är det minsta intresserade av vad Timrå SK eller MODO Support gör eller det arbete som ni lägger ner för era lag?

Vad mig beträffar hade Mitt-Nytt lika gärna kunnat haft dresserade apor i matchtröjor, tv-underhållningen hade blivit lika stor ändå. (Obs, ingen personligt omdöme om de medverkande, det är själva den förlöjligande behandlingen från teve jag syftar på.)

Och varför det? Schablonbilden av en supporter är en BRÖLANDE 20-ÅRIG HULIGAN som har som största intellektuella utmaning att räkna ut hur många burkar öl han kan få för en hundring. Visst, vi som ser matcher och skriver här vet att såna finns, men den övervägande delen är helt vanliga människor som troligen är ett genomsnitt av befolkningen, fast såklart mer hockeyintresserade. Dvs det finns också många intelligenta och begåvade människor som match efter match hängivet följer sitt lag.

Det är därför jag blir lite trött när jag gång på gång får se hur media älskar att förstärka den här fördomsfulla bilden: supportrar blir inte inkallade av intresse för deras personer eller insats för sitt lag, utan bara som ett PITTORESKT INSLAG för att få till lite pajasunderhållning i teve, och supportrarna behandlas och tilltalas på en nivå typ Lilla Sportspegeln och Vi i Femman.


Och vad spelar det för roll? Är jag inte bara ännu en överseriös surgubbe? Jo, det är möjligt.

Men nu vet jag att jag inte är den enda som har genomskådat det här: Skulle blivit OERHÖRT FÖRVÅNAD om jag fått se t ex JimmyH, Ambroo och Knylan stå och vifta på svansen mot programledaren, samtidigt som Poffa, knaskamilla och scim på beställning gläfste käckt mot sina blä-blä-blä-motståndare - allt medan husse från Mitt-Nytt hade total kontroll över hur de skulle ropa ramsor och vara lite busigt oförskämda på befallning.

knaskamilla: Ingen ko på isen, menar du?

Frisco: "www.hockeysnack.com/medlem/Fri ... wfile=smisk.jpg"
HAHAHA!

...och BINGO: Tre i rad. Äntligen.

zigge: "så du lever iaf?"
Ja. Fast jag yttrar mig bara om jag har något viktigt att säga.

Lumber Jack: Lordi?
Visst, det är möjligt.

Lumber Jack:
Trevligt om dina förhoppningar slog in, LJ. Och varför inte? Kan man spå i kaffesump och aborrfenor borde det gå lika bra med anden i flaskan.

70 Rodrigues: 3-2. Heja.

Lumber Jack:

På A svara jag Poffa, elegant dressad i blå mysdress
På B svarar jag Salle stiligt uppklädd i mammas svarta morgonrock
På C är jag lie osäker men jag gissar att det är Frisco i röd aftonklänning. Men det är möjligt att det är Paddan i sin nya träningsoverall.

Fotot bakom är NuMo, eller kanske knaskamilla. Jag har tyvärr så svårt att skilja på dem.

Bissett19: Hej, det är jag som är westerlind. Hej då.

Jajjen:
Länken. V v följ pilen --->

Wayne Gresky & Knaska Milla:
Jag håller med er. Antingen har man en elitserie med 10-12 lag eller också typ 30 så att alla får vara med, t ex Brynäs och Mora.

scim:
I väntan på MoDo (fransk originaltitel En attendant MoDo) är en teaterpjäs i två akter av Samuel Beckett. Den handlar om de två luffarna Vladimir och Estragon som sitter och väntar på en man vid namn MoDo. Den publicerades 1952 och uruppfördes i Paris 5 januari 1953.

Det är en absurdistisk författare som skrivit pjäsen, I väntan på MoDo. Mycket mer händer inte än att två personer står och smågrälar på en väg och väntar på MoDo. Detta absurda dramas egenhet är just formen och därför är det så intressant att se hur Beckett handskas med dialogernas och scenanvisningarnas samspel. Becket använder sig av noggranna scenanvisningar som intensifierar och dramatiserar dialogen mellan de båda männen.

Vad pjäsen handlar om, om den handlar om något, har tolkats på många olika sätt. Handlar det om meningslöshet? En väntan på en Gud som aldrig visar sig? Teorierna är många. Beckham visar oss i alla fall livet och det ännu icke bestämda och avgjorda. I det obestämda ligger det hoppfulla och det som gör att människan förblir människa.