MoDo Hockey

Vi är ett allsvenskt lag numer. Vi kommer att ha en allsvensk budget. Jag hoppas att nuläget inte skall lösas med quick-fix. MoDo måste bygga en stark, allsvensk trupp som kan vara med och slåss om de främsta platserna i allsvenskan men den byggas långsiktigt. Om vi ser MoDo i ett längre perspektiv så är det inte ofta vi varit ett topplag, men vi har haft kontinuitet. Från det att elitserien startade 1975 så slutade vi 5:a (missade slutspel), 4: semi, 4: semi. För att sedan ta vårt första guld 78/79 då vi även vann serien. När 70tal blev 80tal blir vi ett bottenlag som slutar 8:a, 8:a, en tillfällig topp 81/82 då vi slutar 4:a och når semi innan vi sedan slutar 9:a två år i rad med kval vilket till sist leder till degradering och ett år, 84/85 i allsvenskan. Vi går upp direkt men sedan fortsätter ökenvandringen i elitserien, två år till får vi kvala oss kvar innan vi 87/88 slutar 5:a och faktiskt tar oss till semifinal. Sedan följer ytterligare två usla år då vi slutar 10:a av 12 lag. Under denna period använder vi oss av 7 olika tränare. I och med säsongen 92/93 kan vi börja se oss som ett lag som oftast går till slutspel då vi slutar 5:a, 8:a, 10:a (missar slutspel), 6:a och 10: igen säsongen 96/97. Nu i slutet av 90-talet tar MoDo ett steg till mot övre halvan, fr o m 97/98 har vi 11 raka slutspel och spelar tre finaler, vi vinner serien 98/99 (men bjussar Brynäs på guldet), vi kommer 2:a 01/02, vi slutar 3:a och vinner vårt andra guld 06/07. Under de här tre decennierna har MoDo kontinuitet i organisation och ledning, vi använder oss av 14 stycken huvudtränare. De olika lagen är faktiskt lite blandade, men det finns alltid en kärna lokala spelare från vårt eget upptagningsområde. De är inte alltid stjärnor, ofta är de komplementspelare och eller grovjobbare. De värvade spelarna är inte så ofta inköpta superstjärnor men ofta lyckade värvningar som utvecklas i MoDo eller som bär laget när det saknas lokala spelare att bygga laget runt. Året efter guldet börjar raset som vi nu sett landa (hoppas jag, SSK föll ännu lägre…) i allsvenskan. Vi har inte kontinuitet på ledningsnivå, i tränarstaben eller i lagbygget. Vi har byggt om och renoverat varje år ett bra tag nu. Men att grunden huset står på har vittrat sönder, har ingen gjort något åt. Grunden är vår juniorverksamhet som förser a-laget med spelare men också varit vårt starka varumärke. I och med att Anders Melinder slutade (han började 1987) har juniorverksamheten bytt identitet. MoDo har alltid plockat in bra spelare från hela landet men haft en bas av killar med anknytning till bygden. Det tyckte Melinder var viktigt. Den satsning på juniorer som genomförts efter det har byggt på att locka hit och fylla så gott som alla platser med skickliga, individualister som använd MoDos utbildning för att gå vidare så snabbt som möjligt (kolla de ledande spelarna i J18gulddlaget från 2014… Jag tror att den röda tråden måste börja i j18 och gå hela vägen upp i a-laget. Sportrådet bör bestämma hur MoDo skall spela, vilken identitet vi skall ha och sedan värva spelare och ledare utifrån det. Bygg på lång sikt som (tydligast) Saik har gjort. Gör styrelsen/ledningen så orkar jag med att laget i mitt hjärta inte spelar i högsta divisionen just nu, då stämmer jag inte in den klagokör som tyvärr dominerar här. En kör som redan dömt ut nästa års trupp som knappt är påbörjad. Långt och kanske tråkigt skrivet men jag ville ge ett lite längre perspektiv från ett genom åren luttrad men troget fan…