MoDo Hockey

Ogie Ogilthorpe: Modo som förening måste ändra inriktning totalt, mellanmjölk funkar ej.

Detta gäller från styrelse och A-lag ända ner till pojklagen. I årets TV-puckslag är det 2 SPELARE som har Modo som Moderförening, kan jämföras med 7st från KB65 och 5st från Sollefteå!

Än värre är att dom största talangerna i länet inte längre ser Modos hockeygymnasium som förstaalternativ utan söker sig till andra föreningar.

Man behöver inte vara något geni för att förstå att det är något monumentalt fel i föreningen då.

Det saknas helt enkelt en kravbild och människor utan tävlingsinstinkt och kompetens har ockuperat föreningen och spridit sig i alla led.

-Ja men vi vann ju både J18 och J20 guld försvarar man sig med.

Visst är det kul med framgångar på Juniorsidan men man måste först fråga sig vad syftet med Juniorverksamheten är.

För mig är det solklart: TA FRAM FÄRDIGA PRODUKTER/SPELARE till representationslaget.

Jag gissar att Timrå skiter fullständigt i att dom inte vinner SM-guld i J20 då dom kan skicka upp spelare som Dahle`n, Hållander och Jacob Olofsson till sitt A-lag.

Vi måste också fråga oss hur det sett ut om alla J20 lag spelat med de Juniorer dom hade uppe i sina A-lag? Anledningen att Modo fick tillgång till alla sina Juniorer berodde ju helt enkelt på att A-laget är helkassa och inte fick spela mer. Detta i sin tur regnade även ned på J18 laget som fick en starkare trupp än vanligt. Dom bästa J18 killarna i Sverige var ju faktiskt upptagna med SM-slutspel...

Vad ska man göra för att lösa detta då?

Tyvärr tror jag det är försent, rötan har spridit sig för mycket och folk kommer inte börja ge sig själva sparken. Mitt tips är att det tar minst en ledar/styrelsegeneration, 10-15 år innan man kan börja klättra uppåt igen.

Vill man nåt ska hända tidigare än så är det total uppröjning som gäller. Nya styrdokument, höjd kravbild hela vägen, bättre ledarskap, mindre vänskapskorruption, helt enkelt en proffsig organisation med uppdrag att ge bästa möjliga förutsättningar att bli hockeyspelare från dag 1.

Man måste helt enkelt bygga en grund för en förening som kan blomstra på lång sikt.

A-laget då?

Samma där, för låg kravbild. Man tränar för dåligt, man har för få elaka spelare som gör allt för att vinna och lever för hockeyn och för många som är upptagna med sina frisyrer och märkeskläder. En hög med mjukisar som är nöjda med att vara kung på stadens lokala uteställe och livrädda att förlora en tand i en närkamp.

Träningsmiljön måste vara stenhård, det är så man bygger självförtroende i ett lag, spelarna vet att då pucken släpps så är man bättre förberedda än sina motståndare.

Man måste fråga sig: är våra spelare starkare än motståndarna? Är våra spelare snabbare än motståndarna? är våra spelare skickligare än motståndarna? offrar sig våra spelare mer än motståndarna? Är våra spelare rörligare och smidigare än motståndarna? Skjuter våra spelare bättre än motståndarna? Har vi ett bättre passningsspel än motståndarna?

Om svaret är nej på alla dessa frågor så är det ju jävligt uppenbart att nåt är åt helvete fel, eller hur?

Man måste också se över sitt intag till hockeygym. Man måste börja titta på personligheter och karaktärsdrag hos spelarna, har dom "grit", vill dom bli bäst, är dom beredda att offra allt för att nå sitt mål. Just nu räcker det att man åker skridskor snyggt och kan slå schyssta flipmackor, eller möjligtvis att man är grannens pojk...