1150x200-modo-header2-kopiera.webp

MoDo Hockey

507065 inlägg · 4104 ämnen

Inlägg #322501

För längesen när jag fyllde 10 år...
Så fick jag ett par nya CCM Bobby Hull i present. Jungfrufärden på dessa begav sig då jag var på visit hos mina farföräldrar i Nyland. På den tiden, alltså när jag fyllde tio år (1976) så hade inte IFK Nyland byggt sin ishall ännu utan de spelade på en helt ordinär månskensrink, förutom att de var så moderna att inneha konstfruset som var rättså ovanligt på den tiden faksist. Tio år senare så sprutade det upp ishallar till höger och vänster längs norrlandskusten och säkert den övriga delen av landet också. Nog om detta med ishallar nu.

I alla fall så snörde man på sig de svarta CCM Bobby Hullarna och snurrade friskt med hela Nyland den helgen. Jag minns speciellt tre hårda unga Nylands-pojkar som prompt hade bestämt sig för att jag inte skulle få snurra med dom så många varv till. Vid ett bombanfall från min sida så skickade den ena lite kraftigare killen på mig en rejäl höftvärmare så att jag landade på bägge mina framtänder. Dessa finns säkerligen fortfarande kvar att beskåda fastgjutna i den nya betongplattan.

Efter lite grin och omplåstring och med en snygg och stolt NHL-glugg så tog jag nu nya friska skridskoskärstag. På med Bobby Hullarna och nu skulle de få igen med råge var min tanke. In med pucken i anfalls-zon. De som tror att torpedhockeyn kom på senare tid kan aldrig ha varit i Nyland och spelat spontanhockey i mitten på sjuttiotalet. Synd att varken min farfar eller farmor lever idag annars så skulle de säkert ha kunnat intyga detta.

Pang in med en Nylandskille i planket, killen var lika kraftigt byggd som ett startsnöre till en Ski-Doo. Avbrott i spelet och Nylandspojkarna ville ha mig avstängd på livstid för våldsamt spel. Vilket skämt, i rena frustrationen så slängde jag iväg ett stenhårt slagskott från höften som givetvis träffade den lite mer kraftigare pojken mitt på näsan. Blodet forsade/sprutade och han skrek efter hjälp och ropade efter mamma. Jag hånflinade åt honom och han förstod att matchen var förlorad.

Mina nya CCM Bobby Hull var inåkta och jag har dom kvar än idag. Dock inte så nya längre, lite gammalt intorkat blod och lite sladdrigare är dom väl men dom skulle säkert inte göra bort sig på rinken, det är jag säker på. Fortsättningen tar jag en annan dag eftersom westerlind nu är trött och vill sova och säkert sitter och väntar på att jag ska skriva lite snabbare än jag nu gör. Faen va långt inlägg det blev...
Kommentera