Mora IK

Knogen:

Jag tror jag har berättat historien i FFs gästbok för något år sedan, men hur som helst:
I sambaorkestern (som ärligt talat var mer rock än samba) lirade - förutom jag själv - Putte Snitt (gitarr), Pekka Ernlund (gitarr), Per-Olov "Läsken" Olsson (trumma), Sten Boström (trumpet) och några till, jag minns inte vilka.
Det var ett sju helvetes drag i Smidjegrav och det året vann MIK samtliga hemmamatcher i allsvenskan (dvs motsvarande Superallsvenskan idag) utom en oavgjord (mot Timrå). Tyvärr förlorade vi samtliga bortamatcher utom en ovagjord (mot Timrå även denna gång), så någon nytta måste vi ha gjort uppe i musikhörnan uppe på ståplats.
Efter varje match kom tränaren Christer Abrahamsson upp och tog samtliga musikanter i hand som tack för stödet, vilket jag fortfarande tycker var en snygg gest.
Ryktet om rocksamban i Mora spred sig så till den grad att vi faktiskt fick en officiell bokning. Det var när Ore kvalade till ettan och hade en avgörande hemmamatch, jag tror det var mot Bollnäs. Vi fick ett blygsamt gage samt resepengar för att ta våra instrument upp till Furudal och spela. Vi gick in för uppgiften såpass mycket att domaren vid flera tillfällen fick be speakern att (motvilligt) säga till oss. De var inte riktigt vana vid sådant i de lägre divisionerna.
Jag minns inte hur matchen i Furudal slutade och kommer inte heller ihåg varför inte samban överlevde i Mora ishall. Sett till både draget på läktarna och de idrottsliga resultaten borde det hela förstås ha permanentats.