Mora IK

Thomas Malmqvist, som signaturen Ola skrev om för ett par dagar sedan, torde vara de journalistiska rövhålens okrönte konung.

Innan hans inträde på Expressen hade vi faktiskt en ganska så saklig och konstruktiv journalistik kring ishockeyn.

Med Malmqvist kommer sedan självförhärligandet av de egna tyckandet, som skulle vara tufft, modernt, dräpande och obenhörligen befriat från någon som helst rannsakan. Tyvärr, var det detta som gjorde att Malmqvist sålde lösnummer i en betydligt större utsträckning än Jansson på GT eller Sandin på AB. Proffstyckeriet var fött!

Alla tycks finna stort nöje i förnedringsjournalistik, eller kan någon förklara de oerhört stora tittarsiffrorna som blajblaj-programmet Idol har i de inledande omgångarna?

Så vad skall man göra för att synas i detta oändliga blogghav?

Sedan finns det väl värre avarter som framkallats av denna den nya tidens journalistik. Eftersom det inte längre finns något som helst krav kvar på objektivitet, så har vi också fått en journalistkår av hängivna lobbyister.

En av deras största misslyckanden var missionen om svensk hockeys snara undergång, som predikades i lavinartad styrka mellan ca. 2001 och 2003. Syftet var att få till radikala förändringar i seriesystemet. Dock så har väl detta ändå haft en oerhörd genomslagskraft i 08-området, där många fortfarande går omkring och tror att svensk hockey är död. Detta syns väl om inte annat på publiksiffrorna, där 08 sedan dess varit på väg neråt medans en överväldignade majoritet av övriga hockeysverige gått åt andra hållet.

Uppdrag "Utvecklingsbidraget" är ett närmare exempel i tiden. Nu är vi inne på tredje säsongen, utan det gamla hederliga svenska transfersystem (även det kallat utvecklingsbidrag, på grund av EU-inträdet), som styrde upp svensk hockey i närmare tre decennier. Fast jag har ännu inte sett en enda av alla de revolutionerande fördelar som utlovades genom skrotning av det gamla systemet. Istället blir obalansen mellan de rika och de fattiga i hockeysverige bara mer uppenbar. Dom enda vinnarna är spelarna och deras agenter.

Wennerholm (AB) skrev en hel del dynga med kontinuitet tills för bara ett par år sedan. Han drog sig heller inte för att bygga sina teser kring grava faktafel. Det är möjligen så att han belades med munkavle på grund av allt för återkommande klagomål. Det mesta av hans alster sedan dess är oftast av informativ natur, som inte präglas så mycket av hans egna tyckande. Fast och andra sidan kanske han har avancerat i hierakin för att han redan sålt tillräckligt med lösnummer. Att det finns gott om talanger som vill utmana herrars Malmqvist och Wennerholms bedrifter råder det knappast några tvivel kring.