puffe: Ja, och de är numera drillade för masstart, där det inte krävs så mycket annat än att ha koll på numren på de som ligger först, vilket förr om åren bara gällde Vasaloppet.
Nu var det ändå individuella starter, låt vara på en kort sträcka.
Med återblick till Sveriges fantastiska historik på skidåkningens gyllene sträcka - femmilen - där det tidigare alltid var klassisk still individuella starter och man fick följa i timmar, utrustad med kollegieblock, blyertspenna och kautschuk där man skrev upp mellantider och kunde följa den otroliga spänningen om än över lång tid. Och visst kunde där vara någon ryss eller finne som gick starkt mil efter mil och man oroades - kommer han att hålla? Men så mellan 45 och 50 kilometer komedit man väntade på - VÄGGEN! - varpå ett försprång på ett par minuter snabbt förbyttes till en förlust på 20-30 minuter när laggen kändes vallade med värsta klistret och de upplevde en decimeter snö fastnat under skidorna. Men DÅ! När det gällde som mest kom de svenska hjältarna och höll km efter km och gick ikapp och förbi.
Högtider. Och Anders vet ju vad han talar om, tillför alltså något med sina bedömningar och kommentarer, signalerade expertis av experttyp. I stället för de "kommentatorer# som mest tycks klara av att säga "och så vill vi påminna om att i morgon kl 17 sänder vi SM i klippning av hundsvans/häst som dansar/domino med vänster hand...
Sven.Savage: Jag hittade nyss ett kollegieblock där jag med kulspets dock, hade plitat ner mellantider på en 5-mil i OS/VM på 80talet.
Wassberg vann, men minns så speciellt att jag hade en björk som riktmärke, där jag tog en egen mellantid. (kommer han till björken snart..., brr)
Detta var på den gamla goda tiden där slingan var 25 eller 50 kilometer, så hängåkare kunde inte hänga på något tåg som dom gör på dagens tävlingar.
Men 'spanjoren' du skickar bild på var väl ren? Ögonen säger dock något annat. Idag har han en byggfirma i Argentina(tror jag). Han har aldrig varit tillbaka i Tyskland, enligt hans Mor. Han kanske skäms
· 
· 
Nu var det ändå individuella starter, låt vara på en kort sträcka.
Med återblick till Sveriges fantastiska historik på skidåkningens gyllene sträcka - femmilen - där det tidigare alltid var klassisk still individuella starter och man fick följa i timmar, utrustad med kollegieblock, blyertspenna och kautschuk där man skrev upp mellantider och kunde följa den otroliga spänningen om än över lång tid. Och visst kunde där vara någon ryss eller finne som gick starkt mil efter mil och man oroades - kommer han att hålla? Men så mellan 45 och 50 kilometer komedit man väntade på - VÄGGEN! - varpå ett försprång på ett par minuter snabbt förbyttes till en förlust på 20-30 minuter när laggen kändes vallade med värsta klistret och de upplevde en decimeter snö fastnat under skidorna. Men DÅ! När det gällde som mest kom de svenska hjältarna och höll km efter km och gick ikapp och förbi.
Högtider. Och Anders vet ju vad han talar om, tillför alltså något med sina bedömningar och kommentarer, signalerade expertis av experttyp. I stället för de "kommentatorer# som mest tycks klara av att säga "och så vill vi påminna om att i morgon kl 17 sänder vi SM i klippning av hundsvans/häst som dansar/domino med vänster hand...