Det kan man undra efter gårdagens minst sagt oväntade vändning i fallet Nihei.
Om man följer SIF:s regelbok finns det inga som helst oklarheter på punkten "okvalificerad spelare". DIF skall straffas med poängavdrag i de matcher som man använt sig av sådan spelare.
Något man också ställer sig tveksam till är, hur i h****** har man lyckats få Nihei godkänd för spel, från första början? Alla vet väl vilken pappersexercis som föregås av att få spelare som bröderna Pavlikovsky och Jasecko klara för spel? Alltså, hur har man lyckats få Nihei registrerad för spel? Kollar förbundet överhuvudtaget upp, vilken nationalitet en spelare har? Eller är det fritt fram att skarva, lägga till och dra ifrån som man vill?
Kontentan efter dagens beslut är att det inte finns några klara regler vad gäller begränsningen av spelare utom EU/EES. För den unka summan av, 22 222 kr, per match och spelare så går det bra att använda vilken/vilka spelare som helst.
Annars köper jag motiveringen "Man anser dock att andra föreningar än de direkt berörda genom nämndens beslut sportsligt drabbats osedvanligt hårt med hänsyn till det inträffade."
Vill man ha fortsatt pondus i sitt regelverk, samtidigt som man tar hänsyn till den sportsliga biten, så hade man inte alls behövt ändra speciellt mycket, för att i stort behålla det ursprungliga straffet. Vad är det som hindrar att enbart DIF drabbas? Låt DIF få ett poängavdrag på -10. Låt sedan de övriga lagen behålla de poäng som avgjorts på isen. Alltså, inga gratispoäng till de lag som förlorat 1, 2 eller 3 poäng emot DIF, i de matcher det handlar om. Detta rimmar också fruktansvärt bra med "motiveringen" ovan.
Frågan är om inte detta beslut faller under "Fritz Klebermass-syndromet"? Det skulle vara möjligt att låta en tingsrättsdomare "läsa reglerna" för förbundet. Detta skedde under ovanstående herres översyn, vid VM i Wien, 1987. Då hade IIHF otroliga problem att tolka sina egna regler. Av två möjliga utfall i saken blev det att man kom fram till...ett tredje. Ett som inte fanns inskrivet i regelboken.
Men sedan 1987 så har man på de olika förbunden runt om i Europa, sett till att man inte kan hamna i samma penibla situation en gång till.
Därav "14 kap. 2§ 14:e punkten i Riksidrottsförbundets stadgar". En överregel i regelverket är väl det närmaste man kan beskriva denna "stadgar". En regel som åsidosätter alla andra regler...när man VILL.
Det kan man undra efter gårdagens minst sagt oväntade vändning i fallet Nihei.
Om man följer SIF:s regelbok finns det inga som helst oklarheter på punkten "okvalificerad spelare". DIF skall straffas med poängavdrag i de matcher som man använt sig av sådan spelare.
Något man också ställer sig tveksam till är, hur i h****** har man lyckats få Nihei godkänd för spel, från första början? Alla vet väl vilken pappersexercis som föregås av att få spelare som bröderna Pavlikovsky och Jasecko klara för spel? Alltså, hur har man lyckats få Nihei registrerad för spel? Kollar förbundet överhuvudtaget upp, vilken nationalitet en spelare har? Eller är det fritt fram att skarva, lägga till och dra ifrån som man vill?
Kontentan efter dagens beslut är att det inte finns några klara regler vad gäller begränsningen av spelare utom EU/EES. För den unka summan av, 22 222 kr, per match och spelare så går det bra att använda vilken/vilka spelare som helst.
Annars köper jag motiveringen "Man anser dock att andra föreningar än de direkt berörda genom nämndens beslut sportsligt drabbats osedvanligt hårt med hänsyn till det inträffade."
Vill man ha fortsatt pondus i sitt regelverk, samtidigt som man tar hänsyn till den sportsliga biten, så hade man inte alls behövt ändra speciellt mycket, för att i stort behålla det ursprungliga straffet. Vad är det som hindrar att enbart DIF drabbas? Låt DIF få ett poängavdrag på -10. Låt sedan de övriga lagen behålla de poäng som avgjorts på isen. Alltså, inga gratispoäng till de lag som förlorat 1, 2 eller 3 poäng emot DIF, i de matcher det handlar om. Detta rimmar också fruktansvärt bra med "motiveringen" ovan.
Frågan är om inte detta beslut faller under "Fritz Klebermass-syndromet"? Det skulle vara möjligt att låta en tingsrättsdomare "läsa reglerna" för förbundet. Detta skedde under ovanstående herres översyn, vid VM i Wien, 1987. Då hade IIHF otroliga problem att tolka sina egna regler. Av två möjliga utfall i saken blev det att man kom fram till...ett tredje. Ett som inte fanns inskrivet i regelboken.
Men sedan 1987 så har man på de olika förbunden runt om i Europa, sett till att man inte kan hamna i samma penibla situation en gång till.
Därav "14 kap. 2§ 14:e punkten i Riksidrottsförbundets stadgar". En överregel i regelverket är väl det närmaste man kan beskriva denna "stadgar". En regel som åsidosätter alla andra regler...när man VILL.
Sverige är fantastiskt.