Är jag väldigt ensam om att tycka att Elitserien aldrig är en transportsträcka? Att tycka att det är kul varje gång man styr färden mot Arenan för att se mitt lag spela? Att inför varje match vara förväntansfull och uppspelt? Att även mitt under säsong gå på en J-20 match en spelledig söndag? Att ligga framför radiosporten varje bortamatch med bultande hjärta varje gång måljingeln spelas upp? Att aldrig någonsin ha tyckt att det inte är värt pengarna? Att aldrig någonsin haft känslan att den här matchen är väl inget att se? Det här med transportsträcka är mig väldigt främmande...