MQ: Det är väl snarare så att både omsättningen i klubbarna har ökat lavinartat liksom sponsorutrymmena i matchprogrammen. Så varifrån kommer då omsättningsökningarna då vi talar om en idrott där sponsorerna flyr/flytt fältet?
Den där studien? Skulle du kunna lämna en länk eller på något sätt visa på hur man kan ta del av dess innehåll?
Jag har sett massvis med fotboll genom åren. Var t o m i Hamburg 1982. Och jag tycker att jämförelserna med fotbollen är löjliga. Så klart att fotboll skall och bör vara no 1 i Sverige. Något var väldigt sjukt med fotbollen under lång tid när den publikmässigt passerades av hockeyn. Men sett ur hela perspektivet handlar detta om en parantes ur den gemensamma fotbolls/hockey historien.
Hockeyn skall jämföras med sig själv, vilka är publiktopparna, var ligger det ultimata intresset?
Så du tycker mina betraktelser är udda. Det var fan inget vidare att beträda ett ödsligt Scandinavium. Att påstå att ett hockeylag från näst högsta divisionen, med en i stort övergiven ishall, skulle generera ett större intresse än ett fotbollslag som följdes av halva Europa och som med jämna mellanrum fyllde, eller näst intill, Nya Ullevi. Det är ju något som man knappast gör längre och då heter arenan Gamla Ullevi.
Jag ställer mig skeptisk till att riksmediabevakning "tappat kraftigt". Vi lever numera i en tid då ett stort okänt antal människor följer hockeyn via C+ samt även ppw. Detta i kombination med att exempelvis hockeymagasinet.com följer hockeyn på ett helt annat plan än vad något media gjort förrut, gör nog att vissa "redaktioner" hamnat ute i pereferin. Nästan samtliga ES-lag har också mycket god information via sina hemsidor. Viss bevakning har blivit överflödig.
Vore kul om killen med din D-uppsats, redovisar på vilka grunder han gjort sin undersökning. Är det färre människor än innan som tar del av bevakningen från ES? Och har han tagit hänsyn till att en stor del av bevakningen numer genomförs av betalkanaler och internet. Det intressanta är hur många människor som detta når och inte hur många spalter det genererar i DN. Allt i en jämförelse om hur mycket större genomslagskraft det hade när informationen var bundet till ett fåtal redaktioner på riksnivå.
· 
Den där studien? Skulle du kunna lämna en länk eller på något sätt visa på hur man kan ta del av dess innehåll?
Jag har sett massvis med fotboll genom åren. Var t o m i Hamburg 1982. Och jag tycker att jämförelserna med fotbollen är löjliga. Så klart att fotboll skall och bör vara no 1 i Sverige. Något var väldigt sjukt med fotbollen under lång tid när den publikmässigt passerades av hockeyn. Men sett ur hela perspektivet handlar detta om en parantes ur den gemensamma fotbolls/hockey historien.
Hockeyn skall jämföras med sig själv, vilka är publiktopparna, var ligger det ultimata intresset?
Så du tycker mina betraktelser är udda. Det var fan inget vidare att beträda ett ödsligt Scandinavium. Att påstå att ett hockeylag från näst högsta divisionen, med en i stort övergiven ishall, skulle generera ett större intresse än ett fotbollslag som följdes av halva Europa och som med jämna mellanrum fyllde, eller näst intill, Nya Ullevi. Det är ju något som man knappast gör längre och då heter arenan Gamla Ullevi.
Jag ställer mig skeptisk till att riksmediabevakning "tappat kraftigt". Vi lever numera i en tid då ett stort okänt antal människor följer hockeyn via C+ samt även ppw. Detta i kombination med att exempelvis hockeymagasinet.com följer hockeyn på ett helt annat plan än vad något media gjort förrut, gör nog att vissa "redaktioner" hamnat ute i pereferin. Nästan samtliga ES-lag har också mycket god information via sina hemsidor. Viss bevakning har blivit överflödig.
Vore kul om killen med din D-uppsats, redovisar på vilka grunder han gjort sin undersökning. Är det färre människor än innan som tar del av bevakningen från ES? Och har han tagit hänsyn till att en stor del av bevakningen numer genomförs av betalkanaler och internet. Det intressanta är hur många människor som detta når och inte hur många spalter det genererar i DN. Allt i en jämförelse om hur mycket större genomslagskraft det hade när informationen var bundet till ett fåtal redaktioner på riksnivå.