zigge: Haha! Ja, det var något lurt där...?! Lillasysters fans - om det finns några kvar - har haft väldigt, väldigt, vääääldigt många anledningar att tröttna förut.
Jag önskar ibland att jag kunde känna lite av den gamla, härligt genuina och starka skadeglädjen som när Mif snubblade på målsnöret i eller på väg till kvalserien år efter år efter år i Ejendals arena, bland annat under Bagdad-Bobo Simensens ledning. Trots alla fina dyra värvningar. Så att fansen (och Pöööörcy) slet sitt hår likt matadoren i Tjuren Ferdinand på Kalle Ankas julafton. Det var tider, det!
Men nu har de haft det så eländigt så länge, på alla plan, så man orkar liksom inte mer än konstatera fakta. En så hängiven och engagerad och vettig supporter som MrMadhawk till exempel vore värd ett betydligt bättre öde än ett sådant katastroflag. Sådana fans måste man beundra oavsett vilket lag de har råkat fastna för, och det stör min förmåga till att känna den sanna och starka skadeglädjen.
Men - sedan är det ju också så att skadeglädje gör sig lite bättre om ens eget lag hade lyckas med någonting, någon gång:-/ Kasta sten i glashus, typ.
K70: Men det finns ALLTID de som har det än värre! Tex lillebror vid bron till Danmark.
Medveten sammanblanding i papperstidningen? MIFare som redigerare i Häxpressen?