Mitt bästa malmöminne är 6-5 segern. Det var 87 om jag inte minns fel. Det var 10 minuter kvar och vi ligger under med 2-5 och sedan vänder vi och vinner. Den kändes skön. Har för mig att det var mycket Röglefolk på läktaren också. 7-800 stycken. Efter det lärde jag mig att aldrig gå förrän slutsignalen ljuder. En arbetskollega lämnade när malmö gjorde 5-2 och hörde sedan vändningen på radio på vägen hem. Var han glad dagen efter, eller?
