Skellefteå AIK

Jag var inte så gammal när Luleå vann SM-guld 1996, men kommer ihåg det ganska väl faktiskt. Nog satt man allt framför TVn och tokhöll på Luleå. Ett lag med en stark norrländsk prägel och med många egna spelare. Ett roligt offensivt lag med många profiler. Lite som de senaste årens Skellefteå AIK, en light-version, javisst, men ändå ett lag som det var lätt att tycka om som hockeyälskare.

Det verkar dock som mitt minne svikit mig litegrann om spelarna i laget. Förrut tänkte jag att det var stjärnspelare som Jarmo Myllys, Jiri Kucera, Roger Åkerström, Jan Mertzig, Stefan Nilsson och Johan Rosén etc som låg bakom norrbottningarnas enda guld. Men efter faktan och kunskapen som presenterats här på hockeysnack har jag fått tänka om.

Här kommer på riktigt min reviderade lista av vilken trio spelare som på riktigt tog hem guldmedaljen till Luleå:

Torbjörn Rosengren

Tobbe R som han kallades i laget var den informella ledaren. De allra flesta obildade tror nog att det var Myllys som var den mest betydelsefulla målvakten i laget, sen 2:a målisen Granqvist (som dock var superkass med 5.5 GAA och 83% under de två matcherna han fick stå). Men nej, det var 3:e målis Tobbe R med noll matcher under året som styrde och ställde i omklädningsrummet, som tog hand om taktiktavlan i paus, han var den som alla respekterade och lyssnade på. En riktig "bakom kulisserna-snubbe" med en sådan gigantisk betydelse, fast som endast de med djupa insikter och kunskap vet om.

Erik Nilsén

Det var i bortamatchen mot Leksand han debuterade och gjorde sin enda match under året. Men vilken betydelsefull match det skulle visa sig vara för Luleås guldsäsong och framtid. Han spelade 4:26 och spelade 0-0 i matchen, och en bit in i tredjeperioden hände det. Han åkte över röda och dumpade pucken, sen skyndade han sig och åkte och bytte. Luleås ledare och fans utbrast alla: Wow!  En stilbildande aktion som skulle visa sig enormt betydelsefull för Luleås framtida spelstil.

Torbjörn Skarin

Mannen, myten, legenden... nu snackar vi Skarin. Det har tisslats och tasslats om honom i korridorerna ända sedan '96. Vilket nummer hade han? Vilken position spelade han på? Vad vägde han? Det är så många frågor och så många svar, men en sak är säker: utan Skarin hade det knappast slutat med guldmedalj! Det är därför man fortfarande säger att göra en Skarin uppe i Norrbotten; dvs att bli en profet i sin hemstad och verkligen bära hemstadslaget på sina axlar hela vägen till Guld - vilket t om självaste Foppa Forsberg misslyckades med.