Skellefteå AIK

Inför torsdagen.
Qatar har som bekant inget eget spel och har inte haft det sedan L-G Niemis glans dagar.
Detta är en stor fördel när "derbyna" har lite extra anspänning.
Qatarspelarna kan komma till match helt tomma i skallen och bara inrikta sig på förstöra och ta vara på misstag.

Skellefteå AIK som kan liknas vid en symfoniorkester kan lätt få problem om inte spelarna är harmoniska eller för uppskruvade.

Det är AIK som nästan alltid är loket i mötena och Qatar hänger bara på för en bra tid.

Hettan i matcherna passar också Qatar för många av deras spelare har inga problem spela fult. En som Janne Sandström vet vi kan dela ut livshotande crosscheck i nacken.

7603:

jag känner likadant. Skellefteå AIK är ett par jazzmusiker som respekterar hockeyn. Det ska göras rätt, det ska vara finess, artisteri, ungdomar från orten som haft turen att växa upp i detta hockeyns paradis ges chansen att visa deras enorma skicklighet som arbetats upp i bydgen sen urminnes tider.

Vi är i vår borg, uppe i de klippiga bergen. Precis som i slutet av Sagan om de två tornen. In kommer då en armé av mörkrets krafter och försöker vinna mot de goda. I likhet med denna synonym har även Qatar ett par mindre kameravänliga bestar, både på isen och på läktaren. Bestar med hög smärttröskel men ack så lite finess som kan skapa oreda och åsamka skada om de får löpa amok.

Näe, vi måste använda oss av finessen, magin, skickligheten och hjärnan för att besegra mörkerkrafterna. Hockeygudarna är på vår sida.