Skellefteå AIK

Jaca:

Hockeysverige fortsätter att leverera. Dynastiernas dynastiförening är överlägset bäst på att fostra spelare hur man än vrider och vänder på det.

Eller så kanske Hockeysverige och Expressen är alt fakta? Det är jaca och den inte helt friske hatskribenten Börje som sitter inne med sanningen? Hihihi!

Händer inte så mycket förutom enormt spännande final med Viktor Arvidsson.

En dag till har gått och datumet 15 juni hatar jag.
Vore ju surt om Pär Lindholm eller Aho lämnar nu men det har hänt förr. Jocke L lämnade väl typ 14 juni 2011 har jag för mig.

Hittade en stämningshöjare i NSD av redaktör? Pelle Johansson. Håll till godo.

KRÖNIKA I lördags kom beskedet som alla väntat sig. Luleå Hockey går back – rejält. Sportsligt är jag inte akut oroad för föreningens framtid. Ekonomiskt går det inte att vara något annat.
I fjol gick Luleå Hockey back nästan tre miljoner. I år blev det nästan fem. Tycker ni att det låter mycket? Då har ni inte hela bilden klar för er – för det är betydligt värre än så. Året innan sålde nämligen föreningen av flera lägenheter och klarade sig precis till positiva ekonomiska siffror. Utan de försäljningarna hade minussiffrorna varit betydligt, många miljoner, värre.

Lägg därtill att klubben under de här tre åren, som en skänk från ovan, fått ta del av Jakob Porsers stora supporterhjärta och de tillhörande Minecraftpengarna. De dök upp på kontot helt utan förvarning, helt utan arbetsinsats från föreningen.

Fundera ett tag på vars klubben befunnit sig utan de miljonerna.

Det är lätt att bli orolig.

Låt oss backa bandet till 2008. Luleå Hockey är i ekonomisk, sportslig och förtroendemässig kris. Laget spelar en av sina viktigaste matcher någonsin, för att undvika kval neråt. Fansen har krävt möten med tränarna för att få förklaring till lagets usla spel. Bredvid isen står de två nytillträdda klubbdirektörerna Peter Jidström och Thor Stöckel, de följer händelseförloppet med ganska svettiga pannor. Tack vare vinsten mot Timrå och Linköpings suddenseger mot Mora klarar sig Luleå kvar utan kval – och klubbens resa uppåt kan börja. Klubben går från en omsättning på 72 miljoner till 140 miljoner och det egna kapitalet växer från nära noll till 20 miljoner.

Nu? Sedan Stefan Enbom tog över har det egna kapitalet minskat stadigt och är nu nere i 7,8 miljoner. Under samma period har omsättningen, med en liten topp i fjol, i stort sett stått och stampat på samma siffror.

Kort sagt: Luleå Hockey utvecklas måttligt och föreningen lever över sina tillgångar.

Hittills har det funkat – tack vare sparade pengar, sålda lägenheter och dataspelsmanna från himlen. Det är en oerhört farlig väg att gå. Sparkontot är snart slut, lägenheterna också och även om Porsers klubbhjärta består är det inte enskilda supportrars uppgift att trygga föreningens ekonomiska framtid.

Är ni oroliga än?

Låt mig fortsätta. Den här ekonomiska härdsmältan har skett nästan helt och hållet utan sportsliga framgångar. Klubben har värvat stjärna efter stjärna och sett många av dem förvandlas till medelmåttor i stort sett så fort de för första gången beträtt rinken. Visst, en CHL-titel, en SM-semifinal, men det är två ganska slitna pumlor att hänga i julgranen. Luleå Hockey har i grund och botten har offrat en god ekonomi till hockeygudarna – och nästan bara fått grodor, gräshoppor och varbölder tillbaka.

Sprider sig en lite sur känsla i magen nu då?

Klubben säger att den stora anledningen till årets ekonomiska fiasko är bristande publikunderlag, närmare bestämt 458 åskådare färre per match än budgeterat. Om så är fallet – Luleå Hockey backar 12 miljoner på just de publikrelaterade intäkterna, en del av det underskottet tas igen av annat – räknar alltså klubben med att varje person, varje match, spenderar i runda slängar en tusenlapp på biljett och annat.

Det låter helt absurt.

Men vi struntar i huruvida siffrorna stämmer. Följande faktum kvarstår ändå: Färre personer än beräknat vill se Luleå Hockey. Orsakerna till det kan vi debattera i timmar men min grundinställning är alltid att segrar skapar störst intresse.

Luleå Hockey har varit ganska dåligt på att leverera just den varan.

Kommande säsong startar klubben om en smula, man ska satsa ungt, hemvävt och svenskt – men kommer det att ge ett bättre lag? Jag tror inte att folk kommer att strömma till ishallen för att se ett Luleå förlora bara för att det står Lundeström och Emanuelsson på tröjorna istället för Kennedy och Mouillerat. Sanningen är att Luleå Hockey värvat chansartat och de egna talangerna faktiskt – med bästa möjliga laget på isen – åkte ut ganska raskt i J20-slutspelet mot Frölunda i våras. Isac Lundeström är en begåvad pojk, inte tal om det, men det är ju inte som att han åkte omkring och lekte med sina jämnåriga på J18-VM. Han var en i mängden, han lär vara det även i SHL, det är inget misslyckande utan i stort sett det bästa man kan kräva av en talang.

Den som sätter större press än så på sina unga spelare skapar bekymmer för framtiden. Med det här lagbygget är det exakt vad Luleå Hockey gör. För vad händer om de inte levererar? Just det. Förluster, kräftgång i tabellen, förtroendekris för nysatsningen, ännu förre rumpor på stolarna i hallen och ännu mindre pengar i kassan.

Nu kan ni börja oroa er.

Vem ska lösa problemet och få pengarna att rulla in? Verkställande direktören, ekonomen Enbom? Han säger själv att läget faktiskt är gynnsamt, men hittills har han inte levererat några glädjesiffror. Styrelseordföranden Anders Olofsson, en så anonym man att jag bara precis lyckas frammana hans namn ur minnet? Jag hoppas att Luleå Hockey planerar att förstärka föreningen på området, men fram tills det skett finns det bara en räddningsplanka.

Thomas ”Bulan” Berglund är den enda av värvningarna som det till hundra procent går att ställa sig bakom. Han har visat vad han går för, han är en lokal hjälte, hans karriärskurva pekar uppåt. Berglund är en tränare som borgar för rejält spel, detaljfokus och en fackmannamässig lägstanivå. Han kommer inte att ta det här laget till guld, men han kommer åtminstone inte att skicka det till kvalserien. Sportsligt är jag trots allt inte akut bekymrad för Luleå Hockeys framtid.

Ekonomiskt ser jag inte hur det går att vara något annat.

Tack Pelle.
Håller med om det mesta men själv har jag alltid tänkt ekonomin lär de kunna rädda upp pga Hamstern.
Det är den sportsliga biten jag hoppas mest på. Bulan kanske är bra men jag tror han kan bli hemsk ha att göra med i motgång. Någon frälsare tror jag inte han är.
Lulä har väldigt många bärande spelare med skadehistorik. Vill det sig väl kan de ha väldigt svaga line-up i vinter.
För tidigt ropa hej men det ser lovande ut.
Man blir glad.