Svenska Hockeyligan

bobbe:

Steg ett är trots allt att man visar utåt att man tar helt avståd från detta. Tyvärr så gjorde man inte det på ett riktigt så bestämt sätt som man borde, då man  (ordförande i White Lions, tror jag det var) sa att flaskkastningen på motståndarsupportrarna inte var så farligt och en uppförstorad händelse.

bobbe:

Flaskkastningen är en del av problemet, felet är att man inte tar fullständigt avstånd från det.

bobbe:

För tillfället så får jag känsla av att du inte ens är välvilligt inställd till att försöka. Har man tappat tron så har man förlorat slaget, då är det bara att vänja sig vid att Linköpings supporters har en falang med mentala kalhyggen som ingen kan eller riktigt vill hantera.

"Att någon kastar tillbaka en flaska när denne får en sådan kastad på sig är enligt mig inte 'huliganism'."

Det har du rätt i. Men för den skull så är det ingenting som man ska acceptera eller sopa under mattan. Att hitta gränsen är mycket lättare om man inför en stenhård nolltolerans, istället för att hitta någon lämplig nivå. Det blir så lätt att stiga bara lite över gränsen, det slinker igenom och så har gränsen flyttats lite. Sedan upprepar man proceduren och hela tiden flyttas gränsen framåt. Till slut är man tillbaka i ett gränslöst tillstånd.

Knylan:

"Bara inte utomstående blir drabbade av slagsmålen så tycker jag inte det är något att direkt hetsa upp sig för."

Så resonerar bara en som helst av allt skulle vilja vara med i en sådan falang. För det är ju jävligt manligt att slåss bara för att det är kul.

bobbe:

Med den inställningen kommer vi få in våldet i arenorna också. Och då kommer det drabba oskyldiga. Och då är vi snart i upploppen vi sett i Sthlm där krogar slås sönder, där bilar och bussar demoleras, där oskyldiga råkar hamna i vägen och där klubbarna får ta smällen.

Det är misshandel, eller om man har otur, vållande till annans död eller dråp det handlar om. Det är inte tufft, manligt eller något som borde vara okej "så länge inga oskyldiga drabbas".