Få se nu, varför ska man [k]inte[/k] se till publiksiffror i södra allsvenskan om siffrorna visar att SHA innan jul är sveriges 3:e mest publikdragande liga?
Inte är det väl så att det isf svänger om debattsituationen från att hockeyledarna ska ta sitt ansvar för att göra en förskräcklig katastrof i dagens läga till ett paradis till att det istället handlar om att förvandla en hyfsat bra lösning till att bli en ännu bättre lösning? ;-)
(Där lagen fortfarande kommer att ha vissa problem, f.ö.)
SHA ifjol smiskade ju t.o.m. upp fotbollens superetta vad det gäller publik, och även i år med IFK Norrköping i den så håller man jämna steg. Jag tycker mig ha en hyfsat bra lösning till varför det trots allt ser ut så här - kvalitéen på hockeyn i allsvenskan är enormt mycket närmare världseliten i hockey än vad kvalitéen på fotbollen i superettan är nära någon världselit i fotboll. En hel del människor märker detta och uppskattar det också - trots frånvaro av mediaexponering på riksplanet för allsvenskan.
Direktuppflyttningar har vi testat förut i svensk hockey, mitt motstånd mot direktuppflyttningar i hockey (och i praktiken: även andra sporter) beror på att det inte handlar om att söka den uppsättning lag som skapar en högsta serie som är så bra som möjligt, med så många bra lag som möjligt.
Istället blir det viktigare att "bestraffa" de j*vlarna som gjort ett så dåligt jobb att de hamnat på någon av de två sista platserna, och de som vunnit en underliggande serie ska ha en "belöning". [f]Det[/f] resonemanget får abslout inte vinna något fotfäste om ambitionen ska vara att elitserien ska vara den där: "Världens Näst Bästa Hockeyliga", ett konkret exempel på idiotin i resonemanget hittar vi redan i elitseriens första säsong när botten av tabellen såg ut så här efter 36 omgångar:
VFIF 32p. AIK 32p. ------------ DIF 31p. TIK 19p.
Både Djurgården och Timrå flyttades alltså ner för att de hade hamnat på någon av de två sista platserna, [k]inte[/k] för att de på något sätt hade visat sig vara bättre lag än de uppflyttade Björklöven och Örebro. Så vi tar väl och ställer fram klockan ett år och tittar på samma tabellbotten, då:
VFIF 29p. ----------- ÖIK 16p. IFB 15p.
Örebro och Björklöven chanslösa och nerflyttade igen - ersättarna? Djurgården och Timrå såklart!
Mitt påstående (som kanske borde testas av verkligheten) är att vi kommer att få precis en sdådan här situation om det skulle införas direktnedflyttningar i ES - vi har tre-fyra lag som idag klarar av att ta sig till elitserien sportsligt och en väldigt rik topp i ES som aldrig behöver riskera åka ur i dagsläget, och kan samla på sig en stor andel av talangerna i varje generation.
Kort sammanfattning av min åsikt: Vi byter ut ambitionen om att skapa en högstaliga i absolut världsklass mot tomma floskler om "rättvisa", en rättvisa som endast består i att ge lag chansen att visa upp sig i högsta serien, inte att ge lag chansen att på allvar etablera sig där.
Få se nu, varför ska man [k]inte[/k] se till publiksiffror i södra allsvenskan om siffrorna visar att SHA innan jul är sveriges 3:e mest publikdragande liga?
Inte är det väl så att det isf svänger om debattsituationen från att hockeyledarna ska ta sitt ansvar för att göra en förskräcklig katastrof i dagens läga till ett paradis till att det istället handlar om att förvandla en hyfsat bra lösning till att bli en ännu bättre lösning? ;-)
(Där lagen fortfarande kommer att ha vissa problem, f.ö.)
SHA ifjol smiskade ju t.o.m. upp fotbollens superetta vad det gäller publik, och även i år med IFK Norrköping i den så håller man jämna steg. Jag tycker mig ha en hyfsat bra lösning till varför det trots allt ser ut så här - kvalitéen på hockeyn i allsvenskan är enormt mycket närmare världseliten i hockey än vad kvalitéen på fotbollen i superettan är nära någon världselit i fotboll. En hel del människor märker detta och uppskattar det också - trots frånvaro av mediaexponering på riksplanet för allsvenskan.
Direktuppflyttningar har vi testat förut i svensk hockey, mitt motstånd mot direktuppflyttningar i hockey (och i praktiken: även andra sporter) beror på att det inte handlar om att söka den uppsättning lag som skapar en högsta serie som är så bra som möjligt, med så många bra lag som möjligt.
Istället blir det viktigare att "bestraffa" de j*vlarna som gjort ett så dåligt jobb att de hamnat på någon av de två sista platserna, och de som vunnit en underliggande serie ska ha en "belöning". [f]Det[/f] resonemanget får abslout inte vinna något fotfäste om ambitionen ska vara att elitserien ska vara den där: "Världens Näst Bästa Hockeyliga", ett konkret exempel på idiotin i resonemanget hittar vi redan i elitseriens första säsong när botten av tabellen såg ut så här efter 36 omgångar:
VFIF 32p.
AIK 32p.
------------
DIF 31p.
TIK 19p.
Både Djurgården och Timrå flyttades alltså ner för att de hade hamnat på någon av de två sista platserna, [k]inte[/k] för att de på något sätt hade visat sig vara bättre lag än de uppflyttade Björklöven och Örebro. Så vi tar väl och ställer fram klockan ett år och tittar på samma tabellbotten, då:
VFIF 29p.
-----------
ÖIK 16p.
IFB 15p.
Örebro och Björklöven chanslösa och nerflyttade igen - ersättarna? Djurgården och Timrå såklart!
Mitt påstående (som kanske borde testas av verkligheten) är att vi kommer att få precis en sdådan här situation om det skulle införas direktnedflyttningar i ES - vi har tre-fyra lag som idag klarar av att ta sig till elitserien sportsligt och en väldigt rik topp i ES som aldrig behöver riskera åka ur i dagsläget, och kan samla på sig en stor andel av talangerna i varje generation.
Kort sammanfattning av min åsikt:
Vi byter ut ambitionen om att skapa en högstaliga i absolut världsklass mot tomma floskler om "rättvisa", en rättvisa som endast består i att ge lag chansen att visa upp sig i högsta serien, inte att ge lag chansen att på allvar etablera sig där.