Timrå IK

Tuffaste sporten är nog Handbollen. Och inga filmstjärnor är dom hellre som ligger och vrider sig. Inte ens när dom får näsan knäckta.

superfalle: Utan att överdriva så kan jag säga att det är nog hårdare spel i elitserien i innebandy än vad det är i ishockeyns elitserie. Utan skydd så spelas det, tillåtet, väldigt fysiskt i innebandyns högsta serier.

Så att kalla det mjukbandy eller liknande är helt felaktigt. Och det är inte speciellt konstigt att det blivit en sån stor sport i Sverige. Sporten är ju Svenssons ventil i vardagen, då i princip alla kan spela innebandy. Det enda som behövs för att motionsspela är att man kan springa och har lite bollkontroll.

Att jämföra Sveriges näst största sport i antalet utövare med varpa och vattenpolo är bara en bekräftelse på hur lite du vet om sporten och det förlöjligar bara dig själv.

El Maco och Poffa:

Jag har hört flera från hockeyhåll som är odelat positiva till innebandyn de senaste åren.

Det handlar inte alls om att innebandyn stjäl av hockeyns rekrytering, den är mer ett komplement till den. Exempelvis pekar ju licenstalen på att så inte har skett. Hockeyn ligger generellt på rekord/toppnoteringar (damlicenserna undantaget) i många distrikt trots att befolkningsunderlaget för detta har varit skralt länge. Detta under samma tid som vi haft en innebandyboom.

Vare sig det är populärt eller inte att spela innebandy, så har det alltid varit så att hockeyn tappat uppemot hälften av ungarna när man nått upp till U12-U13. Många av dem som idag spelar U13-U14 spelar också innebandy och förvånasvärt många av dem väljer hockeyn när de kommit upp i de här åldrarna.

Det enda man egentligen kan snegla avundsjukt på när det gäller innebandyn är ju att möjligheten till elitsatsning finns längre upp i åldrarna. Det går att "leka" innebandy tills man är 15-16 och sedan ändå ha stora möjligheter att bli elitspelare. Det finns ju också en helt annan möjlighet för de yngre att välja innebandyklubb efter sina förrutsättningar.

Detta saknas idag i hockeyn och är ju som Poffa beskrev en finansiell fråga.

bj och Gandi:

Tittar man på barnkullarna så är det inte svårt att förstå vissa svårigheter med rekryteringen till hockeyskolor och U9-U14. Exempelvis är kullarna 97-99 de minsta som funnits sedan folkbokräkningen startade runt 1850.

Däremot glider juniorhockeyn på en räkmacka just nu. Kullarna 89-93 tillhör alla de 10 största i efterkrigstid. 88:orna och 94:orna ligger precis utanför.

År 2005 föddes det åter över 100 000 barn i Sverige, ändå var den mindre än 86-kullen som inledde ett decennium med över 100 000 födda barn varje år och med toppar på över 120 000.

Lag med framförhållning har bedrivit uppsökande verksamhet i skolorna under ett antal år nu. När det blir så här måste man få så många som möjligt att pröva på. Det räcker ändå inte utan detta kommer att märkas tydligt runt 2015.

Det enda man kan glädjas åt är att Sverige i en jämförelse, under denna tid, ändå haft en hög nativitet jämfört med övriga Europa. Men när det gäller kombinationen elit och bredd så blir det ändå mest märkbart i mindre länder...som Sverige.