jå1: Jag tror att det är oerhört synd att vi tappade vissa spelare från ifjol, typ Didrik, Erik, JJ, Haukeland etc
Kändes som att balansen ifjol var optimal. Harmonin sprutade ur öronen. Jag förstår också att det var ett allsvenskt lag, men jag kände verkligen ifjol att med det laget var det verkligen inte nån katastrof om vi inte gick upp. Kändes som att Nubben byggt en fantastisk stomme och att vår tid skulle komma för eller senare. Det var mer optimistiskt och det fanns en sjuk tro på vad laget gjorde.
Jag tror något hänt med balansen i år. De söker samma magiska stämning men kanske inte når dit. Inte hittar den feelingen
Min slutsats är att det är synd att inte Nubben fick behålla exakt de han ville och bygga nytt därifrån. Det hade inte varit orimligt med tanke på att vi avancerade
Jämtlandsfil: Lika bra? Haukeland var rena säkerheten själv och gör nu succe i Finska ligan. Vem håller Didrik kvaliteer i årets upplaga tycker du? Vem är Jonte i årets lag? (Wedin) Erik Karlsson ? Nää, det här laget är inte alls lika bra som fjolårets. Kemin som var ifjolårets lag finns inte i år.
Tikkare: Håller inte med om att det här laget skulle vara så mycket sämre än fjolårets. Kemin kan jag inte uttala mig om. Men den stora skillnaden mellan i år och ifjol är motståndet. Visst, fjolårets lag var starka mot Västervik, Almtuna etc. Inte lika lätt i år mot Växjö, Skellefteå osv. 2-1 ifjol blir ofta 1-2 i år.
Jämtlandsfil: Nej absolut inte top 5. Självklart inte. Vad Jag menade var att vi kanske tappade 4-5 spelare som hade varit habila SHL spelare, men viktigast av allt: Utgjort en stomme att bygga kultur kring. Det var ju nånting med flowet i det förra lagbygget
lincoln: Visst, vi spelar i fucking SHL nu och inte lingonserien. Men när det gäller harmonin i laget är det skitisamma tror jag, placeringen i tabellen är ganska avgörande där. Killarna åker inte runt och njuter bara av att få lira med storkillarna i SHL. Segla i toppen är alltid mkt roligare än att kämpa i botten, oavsett serie.
mikenomad: Det här är som jag ser det den stora utmaningen för Freddan o co. Att skapa en någorlunda harmonisk trupp som förstår sin uppgift och är redo fysiskt men främst psykiskt när det gäller. Att hantera raden av förluster på rätt sätt och ta oss an varje uppgift utifrån vad den är. Dvs 52 "lära-matcher" innan vår säsong börjar iom kvalet.
För även om AIK mfl är hungriga och duktiga lag så är det då vi ska visa var skåpet ska stå. Det ÄR nämligen en avsevärd skillnad mellan AIK, Oskarshamn, Västerås och Växjö, Färjestad, Rögle etc. Mot de förstnämnda ska vi kunna vara självklara favoriter, det gäller att ödmjukt förstå det när det är dags.
Med det lag vi har kan jag inte se ett annat förhållningssätt. Tanken att undvika kval är utopisk.
Samtidigt, men den där inställningen ger man ju upp på förhand. Måste ju gå in för att vinna varje match, är ju inte bara slå på en knapp i kvalet. Snacket om att förbereda sig för ett eventuellt kval hoppas jag ingen tänker. Losermentalitet.
The great one: Ja jag är medveten om att det är ett sätt att tolka det på och det är det här som är det svåra. Att gå igenom en serie vi inte på långa vägar är redo för utan känslan av att ge upp. Trots förlustrad efter förlustrad. Visst kan man likt SMÅLAND inbilla sig att vi har här att göra men verkligheten är ju att det här laget inte räcker till i SHL. Inte på långa vägar.
SMÅLAND: Ja det komplexa och svåra att aldrig sluta tro på sin förmåga men samtidigt hantera de oundvikliga förlusterna rätt så vi känner oss starka när det verkligen gäller.
The great one: RV har alltid varit ett löst sammansatt kompisgäng som haft ett gemensamt intresse för läktarkultur. Det finns ingen ingångsrit eller medlemskap, RV existerar bara på läktaren - därav en läktargrupp.
· 
Kändes som att balansen ifjol var optimal. Harmonin sprutade ur öronen. Jag förstår också att det var ett allsvenskt lag, men jag kände verkligen ifjol att med det laget var det verkligen inte nån katastrof om vi inte gick upp. Kändes som att Nubben byggt en fantastisk stomme och att vår tid skulle komma för eller senare. Det var mer optimistiskt och det fanns en sjuk tro på vad laget gjorde.
Jag tror något hänt med balansen i år. De söker samma magiska stämning men kanske inte når dit. Inte hittar den feelingen
Min slutsats är att det är synd att inte Nubben fick behålla exakt de han ville och bygga nytt därifrån. Det hade inte varit orimligt med tanke på att vi avancerade