Det brukar ju vara mycket diskussioner om löner i Elitserien. I Expressen såg jag från 2001 års inkomstår att Henrik Zetterberg tjänade 617700 kr och Jörgen Jönsson tjänade 561100 kr. Det måste jag säga var mindre än jag trodde, även om det rör sig om år 2001. Jag har alltid hört att Jönsson har 200.000 i månaden och att Zäta har 100.000 i månaden, i alla fall senaste säsongen.. Hmm.. någon som vet lite mer exakt hur saker och ting förhåller sig?
Patrick: Det verkar skumt. I och för sig avser tabellen inte "lön" rakt av utan taxerad inkomst och Jönsson kanske har stora räntekostnader för ett hus eller nåt. Eller, troligare, han och Z har gjort förluster på Ericssonoptioner eller liknande. Reaförluster på värdepapper är avdragsgilla till 70 % och minskar därmed taxerad inkomst.
El Maco: Eller kan det vara så att Jönsson valt att "ta ut" lönen i form av en dyngfet pensionsavsättning? Ìofs har jag för mig att det finns vissa spärrar för hur mycket man får avsätta, men jag minns inte reglerna.
Stackars Jönsson om han i så fall sparar i taskiga fonder...
Oban: Så är det naturligtvis. Spärreglerna avser i vilken omfattning pensionsavsättningen är avdragsgill i arbetsgivarens deklaration men eftersom en ishockeyförening inte är inkomstskattepliktig så kan man sätta hela slanten i pensionsförsäkringar. Förhoppningsvis (för Jönssons skull) så har han ett traditionellt livsparande hos ett solvent livbolag, då har han fått 3 % avkastning i år trots att alla börser gått i backen. Antar dock att en hockeyspelare har en fondanknuten K-försäkring som börjar trilla ut vid sisådär 35-40 års ålder - då gråter 30+spelarna när börsen rasar.
Bafucin: Elitserielagen är numera så hårt synade att jag inte tror det finns något större utrymme för svarta spelarlöner. Däremot i mindre klubbar som Ånge, Kovland och Njurunda kan det säkert förkomma sånt.
El Maco: Vilket (återigen) aktualiserar frågan om spelarlöner och -budget. När frågan om spelarlöner ställs kan ju säkerligen en del sportchefer svara med en smärre jesuitlögn och bara uppge kontantlönen. Att spelaren i fråga har dubbelt så mycket i pensionsavsättning, tjänstebil samt fri bostad är ju inte kontant lön och behöver därför inte uppges enl. den rundhänta tolkning personen ifråga gör. Och sociala avgifter är det ännu mindre. Allt medan företrädare för andra föreningar kanske redovisar samtliga kostnader.
Därför blir kvällspressens "avslöjanden" och "jämförelser" om resp. förenings lönebudget totalt meningslös.
Ska man till nöds pyssla med den sortens redovisningar krävs det att man noga definierar vad man vill ha svar på: "Vad har ni för kostnader för spelare och tränare, inkl. alla förmåner och sociala avgifter. Kanslipersonal och andra funktionärer skall/skall inte vara med. Övergångspengar skall/skall inte vara med" Osv... Först då, och under förutsättning att föreningarna svarar sanningsenligt, blir undersökningen av något värde.
Nästa fråga är ju givetvis om den här typen av undersökningar öht behöver göras. Vad ger det? Kvitto på kostnadseffektivitet? Statistik på spelarlönernas utveckling? Stillande av allmänhetens nyfikenhet?
Patrick: Helt rätt. Isle of man, Rent-a-Hockeyplayer och en del andra nyckelord får de flesta kassörer att blekna bara orden nämns. Med de konkurser, skattemål och andra tvistigheter som förekommit tror jag de flesta kommit till insikt om att enda melodin långsiktigt är att ha ordning på räkenskaperna.
Det är också lättare att smussla undan några tusenlappar till en div 2 spelare, jämfört med att skrapa ihop miljoner till förstafemman i ett ES-lag. Tingsryd är väl ett slående exempel på hur man fastnade i spiralen, när fler och dyrare spelare skulle få löneutbetalningarna i rostfri form sprack bubblan. Rejält.
· 
· 
