Som vanligt två läger i gästboken, optimisterna med LHC:s två år gamla mantra 'ta det lugnt, snart vänder det', och pessimisterna som förlorar kontrollen över basala kroppsfunktioner vid varje poängförlust. Själv befinner jag mig någonstans mitt emellan, mellanmjölkigt så att det förslår.
Men faen! Jag tror ju på detta lag, det KAN helt enkelt inte vara så att man är sämre i år än förra året. Backarna SKA fanimej vara bättre, centrarna likaså. Målvakterna ungefär jämnt skägg, likaså ytterforwardsen...men ändå ser LAGET sämre ut. Kanske finns lösningen där? Kanske blev förra årets beståndsdelar större än helheten? Medan årets beståndsdelar är bättre var för sig men sämre ihop? Möjligt, möjligt. Klart är i a f att Huss saknas något enormt, i dagens trupp finns ingen motsvarighet.
Härdad som man är vet man dock att det kan svänga jävligt fort i hockey. Förra året vid denna tid gick man ju på moln. Timrå spelade som i trans, trepoängarna stod som spön i backen. Sen kom svackan, nattsvart och vips! var man nere på 11:e plats med löven flåsandes i nacken. Varpå man tog sig samman igen...osv.
Så visst fan kan det vända! Å andra sidan, frågan är om man som optimistisk supporter ska stirra sig blind på slutspelsstrecket? Är det verkligen realistiska förväntningar att ha i nuläget? Och blir inte denna 'prestationsoptimism' i själva verket en negativ och allt för stor press på ett lag med problem?
Som sagt, fan vet...svårt att bestämma sig på vilket ben man ska stå på i nuläget. Klart är dock att jag gick hem med stolta steg från Globen i går. Timrå är mitt lag, när jag ser att dom kämpar och försöker i denna ständigt brantare uppförsbacke värmer det i hjärtat. Jag såg inga förlorare ute på isen i går, inga spelare som 'inte vill vinna', ingen coach som 'står med armarna i kors och väntar på mirakel'.
Jag såg riv och slit, fastkörningar, mjölksyrepumpade ben, jävlar-anamma...och jag såg också den fruktansvärda uppgivenheten, sorgen i de nedböjda nackarna när 4-2 kom. Jag gick hem uppfylld av både stolthet och smärta.
Bragd-Briger: Känner igen mig i dina dubbla känslor där. Det är smärtsamt att se goda försök ge så lite utdelning. Samtidigt var det en förlust med flaggan i topp. Någonstans tycker jag det är ok. Förlorar laget men kämpar som idioter är det ok, vad mer kan man begära? Det är stolthet.
Oavsett hur serien slutar känns det fint att vara timråsupporter. Att se klacken hålla igång hela matchen igår, det var vackert. F-n i mig poesi.
Bragd-Birger: Lysande inlägg! Själv tycker jag också att jag befinner mig någonstans mitt i mellan. Dock är det nog många som inte håller med. På papperet är laget starkare i år, problemet sitter således någon annanstans, i huvudet på spelarna kanske? Ja, både Huss och Lindholm saknas oerhört för närvarande. Kom dock ihåg att vi hade samma problem ett tag förra säsongen, vi tappade även då matcherna i slutet. Historien upprepar sig med andra ord... Jag hoppas precis som alla andra TIK'are på en vändning även om jag för tillfället har svårt att se den komma. Tanken på slutspel har jag förträngt, det vi borde inrikta oss på att säga nu är istället: Våga vägra kvalserien!
Som vanligt en härlig debatt med som denna trådstart lysande inlägg. Som Brynäs supporter blir man lite avunds på detta härliga engagemang. Keep it up grabbar!
Ähh kom igen nu det kommer att släppa och så desperat är iaf inte jag så att jag skulle börja tänka på nån kvalserie än.
Det är ju runt 90 poäng eller nått sånt kvar att kriga om, så upp med hakorna och så manglar vi FBK i morron(läs idag) Kom ihåg att det skall släppa efter SHG sen så börjar vi vår vandring uppåt.
Det har ju sett ganska bra ut i matcherna som jag har sett iaf och om vi nu alla bara har tålamod med laget så kommer vi att gå långt, jag lovar.
Tänk när Big Ed får upp ångan, han skulle vara guld värd i ett slutspel och Crippe får ju sin efterlängtade vila nu och Z:a blir bara bättre och bättre ju mer han får lira, det här kommer att bli bra....
Härligt med människor som dig..du sprider ganska mycket ljus själv också och gör så att det blir trevligt att rundvandra i Hockeysnacks alla hörn. Keep it upp på dig själv grabben..
Jag har hela tiden varit helt säker på att Timrå kommer att nå högre höjder detta år. Trots en massa klyschor som "andra året" etc.
Men jag som är av den positiva arten börjar bli aningen orolig. Det är ngt som inte stämmer om man jämför med fjolårets lag. Det är en oherrans massa poäng kvar att spela om, men för varje förlust dras snaran åt än mer.
När man värvar Ed Ward fattar jag misstankar om att även ledare inte är nöjd. Ed Ward är säkert en lysande spelare, men jag tror vi behöver en annan sorts spelare. Nämligen en ledare.
Ni som läser gb, ni som följer laget- berätta för mig vem den naturliga ledaren i timrå Ik är. Jag har ställt mig den frågan själv, och jag hittar banne mig inget svar. Det känns lite otryggt.
Förra året hade vi minst två som kunde ikläda sig den rollen, i år har vi ingen.
mike66: Ja, vi får hoppas det. Efter inledningen på denna säsong så har jag reviderat (sänkt) mina förhoppningar för att slippa bli så besviken ideligen. Det tär nämligen på psyket när TIK går "kräftgång"...
Laken: svårt att svara på. Det är viktigt att en ledare i laget har ett oerhört hjärta för laget. Det hittar man inte bara så där hux- flux.
Det närmaste jag kommer att tänka på är Lindholm. Kanske har sett sina bästa dagar, men det fanns hjärta i den mannen. Han visste vad det handlade om när han drog på sig Tik- dräkten.
Personligen var Huss Timrås mest värdefulle spelare förra året. Men faktum är att många inte såg det då. Nu verkar det avspegla sig i laget.
Som sagt: På papperet känns Timrå bättre i år. Men jag tvivlar starkt på om så är fallet. Det är inte bara namnkunniga spelare som gör ett lag- utan mixen av spelare. Det saknar vi lite grand.
Visst blir man besviken, det riktigt svider ända in i själen när det går så här tungt. Gick ifrån matchen mellan FBK-LHF i första perioden för jag tyckte liksom att det var nått att se när Timrå fick sin dåliga start mot DIF. Börjar bli jobbigt att se alla dessa pling i rutan åt fel håll.
Jag slår väl antagligen bara ifrån mig och vägrar att inse fakta. Men jag hoppas och tror på att Timo skall ta lite större ansvar över laget och att kanske nu Ed kan bidra med en injektion.
Som ledare ser jag väl att Z:a har gjort vad han ska, han har dragit ett enormt tungt lass ända från början av ES och vi får väl se om han pallar med hela vägen.
Men jag´vägrar att prata om nån J-la kvalserie för det kan jag för mitt liv inte ens föreställa mig.
Jag fortsätter att tjura på och hoppas och tror på en slutspelsplats för den ligger inte alltför avlägset om man säger så.
ES har nog aldrig varit mer intressant än årets upplaga iaf. Forza Timrå..Nu börjar man snart att tvivla själv..Ähhh mot SLUTSPEL det bär..Vi måste se framåt och inte börja att få panik för då är vi illa ute..
mmm nu när jag tänker efter så ser jag att min tankegång är konstig och felaktig... det finns kanske ingen jätteklar ledare i gänget....det skulle vara zäta eller som du säger timo..men jag tänker låta ni andra avgöra denna sak för jag kan inte riktigt avgöra ..
Kanske göra "en Oskarshamn" d v s lånbyta spelare för några matcher? Kan mycket väl tänka mig att det finns en "ledare" med elitserierutin i något allsvenskt lag, som kan behöva miljöombyte ett par veckor. Funkar det bra, så vet vi sedan vilken spelartyp som behöver värvas. Då icke-EU-spelarkvoten är fylld, får vi leta här hemma, möjligen bland de som nyligen varvat ner, divisionsmässigt. Det funkade ju förra säsongen.
dr-nix: Tror inte det. Inget ont om honom, men det saknas en hel del för att axla ansvaret att leda en av de stora lagen i svensk hockey vad gäller kultur och tradition.
Som inbiten Timår Ik:are ställer man höga krav, ngt som man inte lämnar över till ngn som inte övat på det. Men jag förstår fortfarande inte vem som är ledare i Timrå. Okej Peo har det yttersta ansvaret, men med ett så pass ungt lag som Timrå behöver man en ledare på banan som får "ungtupparna" att begripa vad hockey handlar om. Timrå är med sitt spelarmaterial säkert 30-40% bättre än de visar idag. Nu gäller det bara att finna ett sätt att ta fram det.
En kul grej bara, du och jag har samma ipnummer ;) Har alltid trott att man hade ett speciellt ipnr men ser nu att det inte är så..man lär så länge man lever..
250kg jag håller med om dig att tik's spelar material är mycket bättre än vad de visar...jag tror ärligt om vi skärper oss så är inget utom räckhåll ...inte ens sm guld ...det kanske var att ta i men en sm final eller semifinal är inte långt borta.... om det nu är en ledare som behövs som ser till att grabbarna är skärpta på plan så kan denna kris vara över.....
mike66. Visst Zäta tar sitt ansvar. Han är i dagsläget för bra för timrå! Men att Zäta också ska behöva axla ansvaret vad gäller ledarposten kan lätt knäcka honom.
Varför kanske en del inte känner igen Zäta detta år kan bero på att: Han ser för mycket- precis som en riktigt stor stjärna gör. Dessvärre har han ingen i bakomvarande led som kan hjälpa honom på det ruskigt profisionella sätt som Zäta vill. Trots stjärnstatus på den killen tycker jag att han ska få koncentrera sig på sitt spel. Det får han inte idag eftersom han får göra allt det där som andra borde kunna göra.
Zäta är utan tvekan den som till sist, när vi lyckats hitta felet i laget gör att det ändå blir slutspel.
Perfekt sammanfattning kunde inte ha skrivit det bättre själv. Vad tror du om Ed då är han en ledare eller? Det vet vi ju inte ännu men vi kan väl hoppas.
dr-nix: Kris är inget jag vill ta i min mun. Det är ingen kris i Timrå. Kris är det när pengarna är slut, man har sålt alla spelare och man ska spela match med inga spelare.... Då är det kris.
Vi har ett lag som ÄR bra, en tränare som respekteras i hela sverige, en supporterskala som redan imorgon kan bevisa vilka som är bäst.... Vi har allt som krävs!
Så kris är det inte. Frustration är ett bättre uttryck i så fall.
mike66: Jag vet inte vad den karln går för. Men jag tror inte att det blir ngn ledare. Kanske ett hjälpmedel för bla Zäta när det är spel i motståndarzonen.
När jag först hörde fakta om Ed Ward så tänkte jag: Å nej, inte en till Schnabel ( jag har skrivit tidigare vad jag tyckte om Schnabel)
Av förklarliga anledningar har jag inte alls på samma sätt haft tillfälle att skåda Tik och laget i år, har inte heller sett Ed ward spela. Så jag har svårt att säga vad den mannen har att tillföra.
Det jag däremot vet är att vi saknar den självklara ledaren i laget.
Ngt som får mig att rysa är när jag tänker på hur många ggr som Huss stack i väg till domaren och ifrågasatte, skrek, lugnade ner sig och med en känslomässig men ändå rå blick "köpte" läget.... Det betyder inte en del utan massor för en spelare som inte hittat sin rätta identitet för spel i ES.... Rutin kallas det visst.
Lite svårt att bilda sig en uppfattning om Ed när jag bara har sett debut matchen och den skötte han alldeles utmärkt.
Man hade trott att det skulle vara nån flåbuse men han kunde faktiskt lira hockey karln.
Vi får väl se han har det nog rätt tungt nu med omställningen av rinken, tiden, och nya offside regler så man får nog vänta en 5-6 matcher innan man vet vad han går för.
Nä nu är det kväller och i morgon skall Timrå IK förstöra den fina sviten åt Färjestad tänk vad skönt det skulle sitta ;)
mike66: Det som oroar mig är tanken att Tik skulle kunna åka ur. Hemska tanke.
Förstår inte hur man klarat sig i alla dessa år i avsaknad av elitseriehockey i kommunen. Därför bygger man upp en mur där man intalat sig att "det inte händer." Men om det händer då??
Mitt intresse gav sig uttryck när min sambo utbrast: Men för helv...e gift dig med Timrå Ik...
Realism, ja det tycker jag inte det är när man ger ansvaret som lagkapten till några ungtuppar. Det ska till tunga namn som HELST ska ha spelat i laget några säsonger, ex. Micke Lind. Ja jag vet att Casselståhl är nu (har varit?) Det är ju fel enligt min mening att Z ska ta det ansvaret, han är alldeles för ung.
Ähh vem fan behöver sova här fortsätter jag mitt skriveri. Precis som du skriver är det tankarna som oroar mest och man försöker att lägga dom åt sidan.
Frugan är lite lätt smågrinig kan jag ju tala om. Har ju praktiskt taget sovit framför datorn ett tag nu, tänkte på hemsidan då. Och sen att det går lite tungt för Timrå gör ju inte saken bättre då blir man lite småtjurig själv också.
Inga fler hemska tankar nu det kan bara gå bättre nu för laget..Forza Timrå.
Kanske Z har kommit igång med målskyttet nu. Ni har ju en jävla tillgång i honom! En kul lirare som man bara måste älska, fast han spelar i fel lag! Skulle ju inte ha nåt emot att ha honom i DIF!
Blue Saint: Vad som än händer kan jag lova att det sista Zäta skulle göra är att svika Timrå för ett lag i någon av sveriges andra hockeylag.
Zäta är Timrå, Zäta tillhör oss, Zäta kommer att spela i NHL , Zäta kommer att uppnå stjärnstatus. MEN: Zäta kommer ALLTID tillbaka............................................................. till Timrå ik!!
Skulle vara ganska roligt att få se en SM-Final mellan TIK-DIF med 3-2 i matcher då skulle vi nog spränga hela Fjollbollen i luften..Tänk vad härligt att drömma sig bort ett tag!!!!!
Tsss. Zäta hade enligt initierade källar ritat på det så gott som färdiga kontraktet med Modo under våren 2000 - OM inte TIK gått upp i ES det året. Så glöm att han skulle harvat i TIK om ni fortfarande hängt i Superallsvenskan.
...vem vet, nästa år kanske ni möter Sundsvall igen.
wrinkenbrandt: Nu gick vi upp, vi kommer att vara kvar och denna s.k initierade källa/källor lär inte behöva redovisa för dem. Jag skriver 2001, tycker inte det finns ngn anledning att skruva tillbaka tiden när det gäller spekulationer. Zäta är, förblir och kommer alltid att vara en Tikare, precis på samma sätt som jag antar att Foppa förblir öviksbo.
Nike89.. tycker om dig när du är såååå positiv.. men kanske det är dags att vakna.. sundsvall i elitserien..dream on boy.. det är lika sannoligt som om moverare skulle få in en tackling på mig i supporter matchen,bli fred på jorden,att det finns liv på pluto,att jag skulle vinna en bil på bingolotto,
Nike89.. har du sett BAMBI på hal is?? det är min taktik...in fort som fan,ta stöd på sarg kanten,jobba sakta upp till offensiva blå..sikta in mig på mål.ber SMOKEY skjuta på mig o då jävlar kommer inte moverare åt mig..
gud:Jag kan sitta på läktarn och ropa Jobba jobba jååbba åt dig.Ska Smokey knyta skriskorna på dig heller?Men du har väl inte hockeyrör va?Du har väl konståknings-skriskor.
Själv befinner jag mig någonstans mitt emellan, mellanmjölkigt så att det förslår.
Men faen! Jag tror ju på detta lag, det KAN helt enkelt inte vara så att man är sämre i år än förra året. Backarna SKA fanimej vara bättre, centrarna likaså. Målvakterna ungefär jämnt skägg, likaså ytterforwardsen...men ändå ser LAGET sämre ut.
Kanske finns lösningen där? Kanske blev förra årets beståndsdelar större än helheten? Medan årets beståndsdelar är bättre var för sig men sämre ihop?
Möjligt, möjligt. Klart är i a f att Huss saknas något enormt, i dagens trupp finns ingen motsvarighet.
Härdad som man är vet man dock att det kan svänga jävligt fort i hockey. Förra året vid denna tid gick man ju på moln. Timrå spelade som i trans, trepoängarna stod som spön i backen.
Sen kom svackan, nattsvart och vips! var man nere på 11:e plats med löven flåsandes i nacken. Varpå man tog sig samman igen...osv.
Så visst fan kan det vända! Å andra sidan, frågan är om man som optimistisk supporter ska stirra sig blind på slutspelsstrecket? Är det verkligen realistiska förväntningar att ha i nuläget? Och blir inte denna 'prestationsoptimism' i själva verket en negativ och allt för stor press på ett lag med problem?
Som sagt, fan vet...svårt att bestämma sig på vilket ben man ska stå på i nuläget. Klart är dock att jag gick hem med stolta steg från Globen i går. Timrå är mitt lag, när jag ser att dom kämpar och försöker i denna ständigt brantare uppförsbacke värmer det i hjärtat. Jag såg inga förlorare ute på isen i går, inga spelare som 'inte vill vinna', ingen coach som 'står med armarna i kors och väntar på mirakel'.
Jag såg riv och slit, fastkörningar, mjölksyrepumpade ben, jävlar-anamma...och jag såg också den fruktansvärda uppgivenheten, sorgen i de nedböjda nackarna när 4-2 kom.
Jag gick hem uppfylld av både stolthet och smärta.