Jag håller med om alla spelare på listan men kan inte låta bli att tänka på Casselstål. Inte för den han var på isen utan den han var utanför. Där har vi också en viktig faktor till Timrå IK's framgångar. Lagandan och sammanhållningen. Det var Cassel kung på.
Direkt från AHL där han hade gjort 27 poäng på 44 matcher. Det stod mellan han o Sundström om vilken som skulle ta den sista platsen I New York Rangers (enligt Dagbladet). I stället blev det division 1 Norra!, och Timrå.
23 år ung. Talangfull spelare som tränade med blyväst...
Tänk om vi hade fått ett sådant nyförvärv i dagsläget, nästan i klass med Tenkrat om man skulle göra en jämförelse ( 18 p på 25 matcher i AHL vid samma ålder).
Citat fån Niklas Sundström: "Han kommer att dominera divison 1 norra"
Succé blev det så klart också i TIK. 38 p på 29 spelade matcher. Tyvärr så fick han inte alltid spela då en viss Lars-Eje Lindström skulle lära honom stava till ordet defensiv...
Skulle nästan (obs, bara en liten del)) vilja säga att Starostenko var startskottet i den 3 stegs-raket som tog upp oss till Elitserien. I den anledningen att ingenting var omöjligt, att det faktiskt gick att värva en sådan spelare till divison 1 norra!
Underbar läsning. Jag hade nog placerat Manderville på en 10e plats istället för Hedström. Carlsson, Mackan, Krykov och Bosse har i mina ögon betytt mer för klubben.
Förslag på nomineringar för de minst viktiga spelarna mellan samma år:
Stämmer in i hyllningarna, fantastiskt bra krönika. Inser också att jag i princip håller med om alla namn på listan, även om min hjälte nr 1 - Jocke Nilsson - inte finns med. Så klart han borde, men vem skulle han peta? Klart är i a f att han var en härförare under en väldigt otacksam tid. Den främsta anledningen till att man späkade sig genom ännu en timråförlust. Och kunde gå ifrån matchen med ett leende.