Trött efter dagens slit på mitt hårda arbete sätter jag mig framför burken för att njuta av husfriden då man för en gångs skull får vara ifred och helt ensam i mitt eget hushåll. Förväntansfull tar jag mig en glassbåt inhandlad från en av stans glassbilar, och klickar mig ut i cyberrymden för att läsa det senaste som hänt oss Tik:are.
Det dröjer inte länge förän den nyöppnade glassbåten faller, i mitt tycke ljudlöst, över tangentbordet. Jag märker hur det svartnar för ögonen och jag känner en stark smärta i bröstet. Då jag efter en stund uppfattar att jag inte alls drabbats av varken stroke eller hjärtinfarkt, utan helt enkelt fått reda på att Timrå IK, laget i mitt hjärta, ersatt den kraftigt omdebbatterade örnen med en AXA-logotype. Mitt på bröstet ska våra spelare stolt göra reklam för våra svenska sädesslag.
Snabbt associerar jag till Ludmila Enqvist, kvinnan som blåste AXA på ett oräkneligt antal flingpaket som efter många om och men forslades över till Ryssland för att ge energi till de svältande människorna. För här hemma i Sverige, där kunde de inte säljas. Ludmila var ju med på dem.
Samtidigt läser jag att folk tycker det är bra med AXA på bröstet. "Vad som helst utom örnen" heter det. Undra om samma perssoner hade sagt samma sak om tallarna fått lämna sin plats åt en AXA-logga?
"-Ja, det var ju tur att det inte var en örn ialla fall".
Knappast, hade det däremot skett i omvänd ordning, att AXA blivit ersatt av en örn hade nog många dragit en lättnadens suck.
Jag tillhör inte den skara som tycker att det var bra när tallarna försvann, men jag har faktiskt börjat anpassa mig till örnen och när man just gjort det kommer detta dråpslag. Om en del av Timrå IK-kulturen försvann i och med örnens intåg, kom den knappast tillbaka med AXA-loggon.
Nu är det som det är, och jag hoppas att det blev dyrt för AXA. Men faktum är att jag nog hade väntat mig ett på papperet starkare lag om jag i våras visste att AXA skulle agera mittpunkt på tröjorna säsongen 02/03.
För övrigt undrar jag om vi kan vänta oss en TIK-musli i souvernirshopen i år? Det vore smaskens när surströmmings-säsongen är över.
· 
Det dröjer inte länge förän den nyöppnade glassbåten faller, i mitt tycke ljudlöst, över tangentbordet. Jag märker hur det svartnar för ögonen och jag känner en stark smärta i bröstet. Då jag efter en stund uppfattar att jag inte alls drabbats av varken stroke eller hjärtinfarkt, utan helt enkelt fått reda på att Timrå IK, laget i mitt hjärta, ersatt den kraftigt omdebbatterade örnen med en AXA-logotype. Mitt på bröstet ska våra spelare stolt göra reklam för våra svenska sädesslag.
Snabbt associerar jag till Ludmila Enqvist, kvinnan som blåste AXA på ett oräkneligt antal flingpaket som efter många om och men forslades över till Ryssland för att ge energi till de svältande människorna. För här hemma i Sverige, där kunde de inte säljas. Ludmila var ju med på dem.
Samtidigt läser jag att folk tycker det är bra med AXA på bröstet. "Vad som helst utom örnen" heter det. Undra om samma perssoner hade sagt samma sak om tallarna fått lämna sin plats åt en AXA-logga?
"-Ja, det var ju tur att det inte var en örn ialla fall".
Knappast, hade det däremot skett i omvänd ordning, att AXA blivit ersatt av en örn hade nog många dragit en lättnadens suck.
Jag tillhör inte den skara som tycker att det var bra när tallarna försvann, men jag har faktiskt börjat anpassa mig till örnen och när man just gjort det kommer detta dråpslag. Om en del av Timrå IK-kulturen försvann i och med örnens intåg, kom den knappast tillbaka med AXA-loggon.
Nu är det som det är, och jag hoppas att det blev dyrt för AXA. Men faktum är att jag nog hade väntat mig ett på papperet starkare lag om jag i våras visste att AXA skulle agera mittpunkt på tröjorna säsongen 02/03.
För övrigt undrar jag om vi kan vänta oss en TIK-musli i souvernirshopen i år? Det vore smaskens när surströmmings-säsongen är över.