Hej alla supporters. Igår pratade jag med min mors arbetskamrat som fått mitt nummer på grund av att hon är intresserad av att stötta Timrå IK från ståplats. Hon hade tydligen velat göra detta under en längre tid, men aldrig riktigt vågat eftersom hon inte kände någon där och tyckte att det skulle kännas konstigt att bara gå dit och börja skrika.
Vi bestämde att hon skall gå med mig på torsdagens match mot Brynäs, alltså den 23:e.
Min fundering är som så att jag tror det finns fler som gärna skulle skrika sig hesa från ståplats och även följa med på resor och liknande, men kanske inte riktigt vågar ta steget. Är det någon mer än jag som funderat på detta, och är det i så fall någon som har en idé om hur vi kan göra för att få folk att våga ta steget?
Jag anser att detta är en viktig fråga för supporterklubben att fundera över för att främja tillväxten på ståplatsläktaren samt för att kunna ge vårat älskade Timrå IK bästa möjliga stöd i såväl medgång som i motgång.
Heleniz: När jag började gå på hockey drog jag med mig en tjejkompis. Hon blev inte lika "galen" som en annan, så jag fick faktiskt gå dit själv efter ett tag. Visst kändes det lite konstigt att gå dit ensammen. Speciellt på den tiden när det faktiskt inte var så många på matcherna och det ännu färre som stod i klacken. Man kände sig väldigt uttittad - men gissa vad, it's all in your head! Inte brydde sig folk om att jag kom dit och skrek, ingen tittade konstigt på mig. Så ALLA är välkomna att komma upp på läktarplats och skrika för allt vad rösten håller. =)
Men skulle det kännas pinsamt så kom till mig i kiosken innan matchen så kan ni få stå med mig några gånger. Men ni ska veta att jag visslar och skriker jävligt högt.
Heleniz: Jag förstår din tanke och ditt inlägg till fullo. Men jag tror knappast att Supporterklubben har den makten att styra över människors viljor. Visst, det kan säkert göras något för att fler ska bli intresserade utav SKmedlemskap, resor o.s.v. Men det är ju i slutändan helt och hållet upp till den enskilde individen att avgöra om han/hon vill stå i klacken och "skrika sig hesa" match efter match.
Detta låter lite snurrigt men är helt klart värt att disskutera.
Heleniz: Jag har ju länge suttit sittplats för att jag kollat på hockey med min far i snart 10 år (Vi sitter på grund av min fars utslitna höft) Men nu har han även vänner som kan tänka sig sitta vid honom så jag tänkte flytta mig ner till ståplats nu när lumpen är klar...
Stod ju redan emot Skellefteå och skrek som en galning fast ja det känns ju lite konstigt när man står där själv.. Så kan förstå varför det finns vissa som inte bara går och ställer sig
Favoritarenor (och inte): Bortasektionen enda skamfläcken? Ja om man enbart ser till hockeyupplevelsen för samtliga kanske. Och då är jag definitivt med. Som jag konstaterat, då är SCA svårslagen. Jag har ju som bekant andra synpunkter också men för huvudsyftet, se hockey, har vi en topparena!
Igår pratade jag med min mors arbetskamrat som fått mitt nummer på grund av att hon är intresserad av att stötta Timrå IK från ståplats. Hon hade tydligen velat göra detta under en längre tid, men aldrig riktigt vågat eftersom hon inte kände någon där och tyckte att det skulle kännas konstigt att bara gå dit och börja skrika.
Vi bestämde att hon skall gå med mig på torsdagens match mot Brynäs, alltså den 23:e.
Min fundering är som så att jag tror det finns fler som gärna skulle skrika sig hesa från ståplats och även följa med på resor och liknande, men kanske inte riktigt vågar ta steget. Är det någon mer än jag som funderat på detta, och är det i så fall någon som har en idé om hur vi kan göra för att få folk att våga ta steget?
Jag anser att detta är en viktig fråga för supporterklubben att fundera över för att främja tillväxten på ståplatsläktaren samt för att kunna ge vårat älskade Timrå IK bästa möjliga stöd i såväl medgång som i motgång.