Laken: Du får såklart göra som du vill. Anser du att trycket i kammaren är för högt gör du bäst i att dra dig tillbaka en stund. Men min erfarenhet av det hela är att du inte skall suga upp all skit som skrivs. Däremot kanske du skulle distansera dig en smula. Du borde försöka tänka på att inte skriva i affekt så ofta. Kanske låta bli att bemöta personangreppen. Bara bemöta det som är relevant och kanske låta bli att logga in vissa dagar. Så har jag löst problematiken.
Jag tänkte hockey för mycket förr på ett negativt sätt. Jag är fortfarande engagerad och tar del av det som händer och sker. Men jag har bestämt mig för att likt tevens makt över mig så skall inte heller sporten få suga tag klorna på mig. Jag behöver inte se allting. Och jag behöver inte alltid stå först i ledet och erbjuda mina tjänster. För i slutändan är det ändå ingen som tackar dig ändå. Skriv när du känner för det. Men gör det inte på rutin. Utan gå ut och käka en god middag med polarna eller en sensuell kvinna. Och prioritera andra saker. Då kommer suget att bestå. Då kommer du aldrig nöta sönder intresset för hockeyn.
Jag höll på kvävas men jag tog mig samman och nu tycker jag det är roligt igen. Men jag MÅSTE inte längre göra saker och ting för andras skull. Utan jag gör det av egen lust. Det är en stor skillnad.
Så jag hoppas du inte tar steget fullt ut och avslutar ditt medlemskap utan att du stannar kvar. I slutändan är det ändå bara idioterna som segrar om man öppet visar sin sårbarhet. Låt dig inte knäckas!
Uno Gordon: Helt ärligt så tror jag att du är nåt på spåren här. Att engagera sig och göra sina åsikter synliga via internet är numera var mans möjlighet och det sker omedelbums, inga fördröjningar via långsam postgång el. dyl.
Detta är i grund och botten en underbar möjlighet för gemene man att snabbt bli kvitt frustration samt kanske få en eller annan "klokhet" luftad. Problem kan dock uppstå när det som sker tenderar att uppta all vaken tankeverksamhet och slutligen även hemsöka sinnet under sömnen genom drömmar. Du har som du själv vet varit rätt illa däran men har på ett föredömligt vis tacklat detta och "kommit tillbaka". Tror du har mycket klokt att delge i detta.
Det kan vara lätt att raljera över det här, att inte ta det på allvar och ironisera. Min uppfattning är dock att för fler än man anar har möjligheten att sätta sig själv i åsiktsskottlinjen via internet inneburit en rad jobbiga psykiska belastningar.
kulltorp: Så här glad och nöjd kan en liten tjej i Halland bli, när tomten kommer med rätt grejer. Helt fantastiskt vad mycket glädje vår fina klubb sprider runt om i Svea rike. God jul!
Laken: Du får såklart göra som du vill. Anser du att trycket i kammaren är för högt gör du bäst i att dra dig tillbaka en stund. Men min erfarenhet av det hela är att du inte skall suga upp all skit som skrivs. Däremot kanske du skulle distansera dig en smula. Du borde försöka tänka på att inte skriva i affekt så ofta. Kanske låta bli att bemöta personangreppen. Bara bemöta det som är relevant och kanske låta bli att logga in vissa dagar. Så har jag löst problematiken.
Jag tänkte hockey för mycket förr på ett negativt sätt. Jag är fortfarande engagerad och tar del av det som händer och sker. Men jag har bestämt mig för att likt tevens makt över mig så skall inte heller sporten få suga tag klorna på mig. Jag behöver inte se allting. Och jag behöver inte alltid stå först i ledet och erbjuda mina tjänster. För i slutändan är det ändå ingen som tackar dig ändå. Skriv när du känner för det. Men gör det inte på rutin. Utan gå ut och käka en god middag med polarna eller en sensuell kvinna. Och prioritera andra saker. Då kommer suget att bestå. Då kommer du aldrig nöta sönder intresset för hockeyn.
Jag höll på kvävas men jag tog mig samman och nu tycker jag det är roligt igen. Men jag MÅSTE inte längre göra saker och ting för andras skull. Utan jag gör det av egen lust. Det är en stor skillnad.
Så jag hoppas du inte tar steget fullt ut och avslutar ditt medlemskap utan att du stannar kvar. I slutändan är det ändå bara idioterna som segrar om man öppet visar sin sårbarhet. Låt dig inte knäckas!
Sköt om dig och må så gott!