Din bild av supporterskap sammanfaller möjligtvis inte med min heller. Men det är inte alls det jag nu vill säga. Snarare vill jag motsäga dig på ett par andra punkter:
# Jag, som Giffare, är skitförbannad på att GIF Sundsvall nu både 2005 och 2008 har slarvat bort sin allsvenska status på grund av rent idiotiska tränarrekryteringar (i första hand) och diverse andra misstag som urusla förstärkningar under sommaren (nu senast). Detta accepterar jag på intet sätt - att man upprepar samma misstag - och känner mig därför ovanligt likgiltig så här under silly season. Dock kommer jag att återfinnas på Norra Stå från april och framåt.
# Vad är det som är så tragiskt med Giffarnas historia? Det bästa allsvenska laget norr om Dalälven, för tjyven. För övrigt är denna historia inte tillräckligt stark för att framtiden inte ska bli bättre. Kanske inte på kortast möjliga sikt, men i ett längre perspektiv utesluter jag inte att Giffers äntligen lär av misstagen, utnyttjar resurserna maximalt och etablerar sig i allsvenskans mittenskikt. Till att börja med. Inte för att där finns några som helst garantier.
Att jämföra fotboll med hockey på dessa breddgrader är annars som att jämföra äpplen med päron, tyvärr...
DJ Hemp: Den första punkten har jag svårt att svara på. Det Ian skrev vad gällande min snevridna syn på supporterskap svarade jag inte direkt på därför att jag tyckte det var löjligt av Ian att skriva, för att Ian inte förstod vad jag menade i nått av mina inlägg, och för att det inte är direkt så relevant in the big picture.
Men jag förklarar för dig då. Klart som fan jag har likadan bild som Ian, dig och de flesta andra om vad det handlar om att supporta ett lag. Jag har lidit fruktansvärt när det gått dåligt för Timrå de senaste 9 åren då jag följt laget. Men samtidigt har jag kanske fått 100 gånger mer glädje när det gått bra, även om den glöms bort lite väl lätt ibland. Hade det varit mer lidelse än glädje så hade det inte varit någon idé att fortsätta. Och det är lite det jag tror mig tyckas se i GIF Sundsvall.
Jag har svårt att förklara mig mer än det jag skrivit nu och i de andra inläggen till Ian. Jag hade verkligen inte trott att jag skulle få ett sånt mothugg av någon för att jag sa att man måste njuta av ångest för att följa giffarna.
Ang GIF så har man ju fortfarande chansen, tack vare pengarna som fortfarande pumpas in rätt bra. Men dessa pengar rinner ju ut i sanden år ut och år in. Så länge pengarna finns så lär GIF förmodligen alltid gå upp i Allsvenskan igen, men för att stanna kvar, utvecklas och avancera krävs mer. Och det finns ingenting som talar för att det kommer hända nått på den punkten, enligt mig. Därav min åsikt.
· 
Din bild av supporterskap sammanfaller möjligtvis inte med min heller. Men det är inte alls det jag nu vill säga. Snarare vill jag motsäga dig på ett par andra punkter:
# Jag, som Giffare, är skitförbannad på att GIF Sundsvall nu både 2005 och 2008 har slarvat bort sin allsvenska status på grund av rent idiotiska tränarrekryteringar (i första hand) och diverse andra misstag som urusla förstärkningar under sommaren (nu senast). Detta accepterar jag på intet sätt - att man upprepar samma misstag - och känner mig därför ovanligt likgiltig så här under silly season. Dock kommer jag att återfinnas på Norra Stå från april och framåt.
# Vad är det som är så tragiskt med Giffarnas historia? Det bästa allsvenska laget norr om Dalälven, för tjyven. För övrigt är denna historia inte tillräckligt stark för att framtiden inte ska bli bättre. Kanske inte på kortast möjliga sikt, men i ett längre perspektiv utesluter jag inte att Giffers äntligen lär av misstagen, utnyttjar resurserna maximalt och etablerar sig i allsvenskans mittenskikt. Till att börja med. Inte för att där finns några som helst garantier.
Att jämföra fotboll med hockey på dessa breddgrader är annars som att jämföra äpplen med päron, tyvärr...