jojje_timrå: Det där är ett fantastiskt exempel på ramsa. Trots att AIK-klacken består av över 5000 personer så hör man oerhört tydligt vad som sjungs. Tempot är jäfvulskt bra. Handklappningar lyser dessutom med behaglig frånvaro, vilket gör att tempot aldrig skenar iväg.
Ska dessa trådar någonsin få någon avkastning i form av nya ramsor så måste folk sluta tänka "hejarramsa" och istället göra ett ärligt försök till att föreställa sig vad som skulle passa sig på en läktare, vad som kan skapa tryck. Det är synd att klacken i Timrå i stort mest fungerar som en social inrättning för att få träffa nya människor och samtidigt klä ut sig, under onyktra och härliga förhållanden. Det finns för få som verkligen försöker driva läktarkulturen framåt. Många åker på resor med inställningen att det hela ska vara en utflykt med familjen. Det är givetvis inget fel med det, för att tala i politiskt korrekta ordalag, men det gagnar inte läktarkulturen nämnvärt.
Skulle Timråklacken bestå av 5000 pers. som sjunger så skulle en speciell trummis antagligen slå trumskinnet åt helve.. för att som vanligt överrösta allihop.
Hej heja heja Timrå.... Vi är Timråfans allihopa..... Röd och vit hockeydynamit.....
Knylan: Det är ju så att stora delar av sittplats vill kunna känna sig delaktiga och genom att klappa händerna så får dom den upplevelsen. Tror att det kan bli svårt att få sittplats att sjunga med i en ramsa. Så med andra ord kommer vi aldrig att få bort handklappningar (vilket jag inte vill heller).
Sen må jag vara "töntig" men att jämföra med AIK är ingenting jag ser som en fördel.
Knylan: O skulle ni ta tag i det hela, så kommer hela södra också sjunga efter ett tag då dom lärt sig texten. DET skulle bli ett ruggigt tryck. Men det gäller ju att nån tar tag i det hela.
· · 
· 
Ska dessa trådar någonsin få någon avkastning i form av nya ramsor så måste folk sluta tänka "hejarramsa" och istället göra ett ärligt försök till att föreställa sig vad som skulle passa sig på en läktare, vad som kan skapa tryck. Det är synd att klacken i Timrå i stort mest fungerar som en social inrättning för att få träffa nya människor och samtidigt klä ut sig, under onyktra och härliga förhållanden. Det finns för få som verkligen försöker driva läktarkulturen framåt. Många åker på resor med inställningen att det hela ska vara en utflykt med familjen. Det är givetvis inget fel med det, för att tala i politiskt korrekta ordalag, men det gagnar inte läktarkulturen nämnvärt.