Det svänger om hockey i allmänhet o Timrå i synnerhet. För 2 månader sedan hade hela hockeysnackförsamlingen hjulat å klappat händerna över en 0-7 förlust i ett slutspel. Halva församlingen hade offrat en hörntand för att vara i den position Modo o Diffarna är i nu. Och se var vi är nu... detta är en bonus på direktörsnivå.
Tack laget, tränare och ledare för slutspelsfest och dramatik. (Var förresten länge sedan jag såg/hörde något om Robban i media, men Linkan och han måste inkassera ett G för deras första säsong.)
T T: Åkerlund har en makalöst hög högstanivå. Kan han utvecklas så att han når den oftare så har han potential att bli en startman i NHL. Men dit är det långt än så länge (tänker på faktumet att han inte är nr1 i Elitserien ännu, trots kvällens match)
Favoritarenor (och inte): Bortasektionen enda skamfläcken? Ja om man enbart ser till hockeyupplevelsen för samtliga kanske. Och då är jag definitivt med. Som jag konstaterat, då är SCA svårslagen. Jag har ju som bekant andra synpunkter också men för huvudsyftet, se hockey, har vi en topparena!
– Världsklass. Det var en helt makalös match av Mange. Men jag har sett honom göra sådana förr.