Skarin: Intressant. När du börjar rabbla om mitt hockeysnacksförflutna väcks min narcissistiska sida till liv…
Men alltså hur mycket jag än gnäller på vissa spelare och vissa värvningar eller hur sarkastisk och tjurig jag än är, så har jag väl aldrig påstått att jag skulle vara särskild ”smord” här på hockeysnack? Jag tror i alla fall inte det, så därför känner jag mig faktiskt en aning smickrad över att du uppenbarligen måste ha suttit och hårdläst min hockeysnackshistorik för att komma fram till att du själv besitter så oändligt mycket mer hockeykunskap än undertecknad. Själv ser jag mig väl som den glada (nåja…) amatör som jag faktiskt är och sett över längre tid så blandar man väl och ger lite i sina resonemang. Vissa grejer är man rätt ute med, vissa inte. Men det är väl någonting som även gäller för många proffs också. När jag nu sitter och läser tillbaka på mina resonemang på försäsongen ifjol så tycker jag väl inte att jag var helt ute och cyklade när min utgångspunkt var att Timrås backsida saknade bredd. Försvarsspelet under hösten var ju också under långa stunder uselt. Skogs tyckte jag i likhet med de flesta var en riktigt bra värvning men jag betonade också ”…men vi får inte ha någon övertro på killen”, till skillnad mot vad vissa andra hade. Av de backar som jag föreslog som nyförvärv märks Jackman och Lehtonen. Jackman utifrån att han var bra i kvalserien ifjol, bra skott och bra meriter. Men där hade jag ju ungefär lika mkt råfel som Nubben hade med Skogs. Lehtonen blev fjolårets viktigaste värvning. Av de jag sågade på försäsongen märks Persson, Samuelsson, Mäkiaho och Åkerlund. Direkt fel på Åkerlund. Samuelsson tycker jag fortfarande inte känns som en kommande elitspelare. Rätt på de andra två. Så ja, Som sagt, man blandar och ger…
Den spelaren som fått överlägset mest kritik av mig de senaste åren är utan tvekan RJ. Det är ingenting i den kritiken som jag ångrar, och att en kille som har varit bofast i landslaget under två års tid inte är intressant att förlänga kontrakt med måste vara en unik situation i Timrås historia. Så ja, det var väl kanske fler som inte nöjde sig med några skapliga matcher i slutspelen där…
Du kan säga vad du vill om Granath, att han platsar i lagbygget med storlek och fysik, att han är billig, att han är utvecklingsbar, att han var ordinarie i Leksand, att han är avsedd som 7:e back etc etc, jag tycker ändå inte att det är en spelare som Timrå ska satsa på. Detta utifrån vad jag har sett av killens prestationer på isen. Men sedan är jag ju också så otroligt borta i mina analyser att jag överhuvudtaget inte kan mäta mig med en gästboksgigant som Dig Skarin. Just det, att det finns flera perspektiv och dimensioner i en sån här värvning, som man som vanlig dödlig omöjligen kan förstå, gör att jag faktiskt genast känner mig flera snäpp tryggare.
RocknRolf2: Elias Granath....nästan synd om karln. Sällan har väl något nyförvärv fått så inih-e med fokus, vartenda skridskoskär kommer granskas och bedömas från 1:a nedsläpp.
Elias Granath-en blivande TIK-legend....man borde se till att komma över en matchtröja så fort som möjligt!
Favoritarenor (och inte): Bortasektionen enda skamfläcken? Ja om man enbart ser till hockeyupplevelsen för samtliga kanske. Och då är jag definitivt med. Som jag konstaterat, då är SCA svårslagen. Jag har ju som bekant andra synpunkter också men för huvudsyftet, se hockey, har vi en topparena!
· 
screenshot20241122-061117.png
Men alltså hur mycket jag än gnäller på vissa spelare och vissa värvningar eller hur sarkastisk och tjurig jag än är, så har jag väl aldrig påstått att jag skulle vara särskild ”smord” här på hockeysnack? Jag tror i alla fall inte det, så därför känner jag mig faktiskt en aning smickrad över att du uppenbarligen måste ha suttit och hårdläst min hockeysnackshistorik för att komma fram till att du själv besitter så oändligt mycket mer hockeykunskap än undertecknad. Själv ser jag mig väl som den glada (nåja…) amatör som jag faktiskt är och sett över längre tid så blandar man väl och ger lite i sina resonemang. Vissa grejer är man rätt ute med, vissa inte. Men det är väl någonting som även gäller för många proffs också. När jag nu sitter och läser tillbaka på mina resonemang på försäsongen ifjol så tycker jag väl inte att jag var helt ute och cyklade när min utgångspunkt var att Timrås backsida saknade bredd. Försvarsspelet under hösten var ju också under långa stunder uselt. Skogs tyckte jag i likhet med de flesta var en riktigt bra värvning men jag betonade också ”…men vi får inte ha någon övertro på killen”, till skillnad mot vad vissa andra hade. Av de backar som jag föreslog som nyförvärv märks Jackman och Lehtonen. Jackman utifrån att han var bra i kvalserien ifjol, bra skott och bra meriter. Men där hade jag ju ungefär lika mkt råfel som Nubben hade med Skogs. Lehtonen blev fjolårets viktigaste värvning. Av de jag sågade på försäsongen märks Persson, Samuelsson, Mäkiaho och Åkerlund. Direkt fel på Åkerlund. Samuelsson tycker jag fortfarande inte känns som en kommande elitspelare. Rätt på de andra två. Så ja, Som sagt, man blandar och ger…
Den spelaren som fått överlägset mest kritik av mig de senaste åren är utan tvekan RJ. Det är ingenting i den kritiken som jag ångrar, och att en kille som har varit bofast i landslaget under två års tid inte är intressant att förlänga kontrakt med måste vara en unik situation i Timrås historia. Så ja, det var väl kanske fler som inte nöjde sig med några skapliga matcher i slutspelen där…
Du kan säga vad du vill om Granath, att han platsar i lagbygget med storlek och fysik, att han är billig, att han är utvecklingsbar, att han var ordinarie i Leksand, att han är avsedd som 7:e back etc etc, jag tycker ändå inte att det är en spelare som Timrå ska satsa på. Detta utifrån vad jag har sett av killens prestationer på isen. Men sedan är jag ju också så otroligt borta i mina analyser att jag överhuvudtaget inte kan mäta mig med en gästboksgigant som Dig Skarin. Just det, att det finns flera perspektiv och dimensioner i en sån här värvning, som man som vanlig dödlig omöjligen kan förstå, gör att jag faktiskt genast känner mig flera snäpp tryggare.
Elias Granath – mannen för dem som vet lite mer!