Kempe: Man är blind eller bara dum i huvudet om man kan finna själslig njutning i detta som TIKing.
Allt det handlar om nu är att vi måste VÅGA BÖGA. Jag har hittat ett gångbart mantra här, det är jag fullkomligt övertygad om. Vi måste våga åka in i skiten. Ta lite smällar. Vara lite grisiga. Våga slappna av, men ändå med full fokusering. Jag har inte sett riktigt grisande sedan kvartsfinal ett hemma mot Modo 2007. Lite ursinne. Vi måste VÅGA BÖGA. Smälla på. Vara rejäla. Trots att vi saknar grundspel så borde vi ändå ligga bättre till än vad vi gör bara genom att grisa mer. Just nu hatar vi ingen och ingen hatar oss. Det finner framförallt många kvinnor på läktaren en charm med, hockey utan hat, men jag gör det inte. Vi kan vara elitseriens mest osportsliga lag om vi vill.
VÅGA BÖGA. Byte efter byte, ut och in. In och ut. Hade jag inte befunnit mig i europas största skämt till huvudstad, Oslo, så hade jag styrt en banderoll tills på lördag. Timrå IK måste för första gången någonsin provocera någon. Det är dags nu. Challe kan förbruka den sista lilla promille av det minimala förtroendekapital han har kvar på att åtminstone försöka få detta att se mer aggressivt ut.
Favoritarenor (och inte): Bortasektionen enda skamfläcken? Ja om man enbart ser till hockeyupplevelsen för samtliga kanske. Och då är jag definitivt med. Som jag konstaterat, då är SCA svårslagen. Jag har ju som bekant andra synpunkter också men för huvudsyftet, se hockey, har vi en topparena!