Loomis: Timrå är experter på att spara, vilket Modo inte är. Den föreningen blöder hyfsat, ekonomiskt.
Nu har man fått boost i form av en (sista) comeback av Foppa & Näslund, samt dollars skänkta av ett antal spelare. Vackert så. Men det är ju lite lättare att agera!!1 när det är några andra som gör det åt en.
Satt och garvade framför hockeykväll när den där Trollsås (vad fan är det för namn? Sköna associationer, liksom) gick runt och tuppade sig i Swedbank. Jag kan förstå att såväl folk inom föreningen som hela övik njuter av den här - tillfälliga - platsen i strålkastarljuset. Men dom blir ju så äckliga. En öviksbo kan liksom inte må gott på ett behagligt sätt. För en utomstående ter det sig lika vackert som när en fetlagd, koppärrig hora står och smeker sig i en filmisk feberdröm. Hualigen.
Men, man är avundsjuk så klart. Rent objektivt kan man väl tillstå att Foppa & Näslund smäller aningens högre än Piros & Petré. Aningens. Men, och ett jävligt viktigt men: vi har i a f en sportchef som dragit hit gubbarna själv. Det må vara hur taffligt, snålt, menlöst som helst. Linkan har i a f gjort något. Fredrik Andersson och hela jämrans Modo stod ju bara och stirrade när deras utarmade, profilfattiga och åldersstigna lag hasade omkring och blev förnedrade.
09/10 är det fördel Modo. Men vi får väl dels se hur det går där ute under säsongen, och dels se vad dom egentligen får ut av det. Nu ställde Foten in i går, och då sprang inte övikarna benen av sig direkt. Och med det klena publikintresse som visats hittills under säsongen kan man ju bara spekulera i hur het den övikska hockeyn kommer att vara nästa säsong när baksmällan sätter in.
Nä. Alla objektiva tecken tyder på att Timrå fortfarande är lite snyggare, coolare och mer handlingskraftigt än Modo. Dessutom har man betydligt mer estetiskt tilldragande supportrar. Jag förstår verkligen varför man har ett kollektivt timråkomplex däruppe i obygden. Men, modorövar: hata inte den som är förmer. Se det som en sporre i stället.
· 
Nu har man fått boost i form av en (sista) comeback av Foppa & Näslund, samt dollars skänkta av ett antal spelare. Vackert så. Men det är ju lite lättare att agera!!1 när det är några andra som gör det åt en.
Satt och garvade framför hockeykväll när den där Trollsås (vad fan är det för namn? Sköna associationer, liksom) gick runt och tuppade sig i Swedbank.
Jag kan förstå att såväl folk inom föreningen som hela övik njuter av den här - tillfälliga - platsen i strålkastarljuset. Men dom blir ju så äckliga. En öviksbo kan liksom inte må gott på ett behagligt sätt. För en utomstående ter det sig lika vackert som när en fetlagd, koppärrig hora står och smeker sig i en filmisk feberdröm. Hualigen.
Men, man är avundsjuk så klart. Rent objektivt kan man väl tillstå att Foppa & Näslund smäller aningens högre än Piros & Petré. Aningens.
Men, och ett jävligt viktigt men: vi har i a f en sportchef som dragit hit gubbarna själv. Det må vara hur taffligt, snålt, menlöst som helst. Linkan har i a f gjort något.
Fredrik Andersson och hela jämrans Modo stod ju bara och stirrade när deras utarmade, profilfattiga och åldersstigna lag hasade omkring och blev förnedrade.
09/10 är det fördel Modo. Men vi får väl dels se hur det går där ute under säsongen, och dels se vad dom egentligen får ut av det. Nu ställde Foten in i går, och då sprang inte övikarna benen av sig direkt. Och med det klena publikintresse som visats hittills under säsongen kan man ju bara spekulera i hur het den övikska hockeyn kommer att vara nästa säsong när baksmällan sätter in.
Nä. Alla objektiva tecken tyder på att Timrå fortfarande är lite snyggare, coolare och mer handlingskraftigt än Modo. Dessutom har man betydligt mer estetiskt tilldragande supportrar.
Jag förstår verkligen varför man har ett kollektivt timråkomplex däruppe i obygden.
Men, modorövar: hata inte den som är förmer. Se det som en sporre i stället.