Frella: Sanningen är väl egentligen någonting helt annat. Jag tror inte inställningen brister hos Nylander. Det är nog så enkel ekvation att han inte kan förlika sig med Challe Berglunds sätt att spela hockey. Sedan befinner vi oss i en helt annan situation tabellmässigt och harmonin inom gruppen tror jag inte heller är vad den egentligen borde vara. Jag tror inte det är katastrof därinne, det tror jag inte. Men det säger sig själv att det inte kan vara lika glatt som det var när vi toppade ES och spelade propagandahockey. Nu har vi havregrynsgröt under rören och simmar i träsket för att ta oss uppåt. Har man då inte varit med på hela resan utan kommit in i det hela nånstans halvvägs och i grunden inte är en poängproducerande hockeyspelare som skall lyfta laget och de där naturliga ledartyper om man bortser från Landers bultande hjärta denna vinter och Lindbäcks många gånger fenomenala målvaktsspel så är det lätt hänt att man försvinner och blir en i mängden. Nylander skall ses som ett komplement som kan gå in och avlasta men finns det ingenting att avlasta så blir det ju jäkligt svårt av förklarliga själ. Någon jävel måste ju inspirera Nylander! Det är ju precis som med allting annat här i livet. Om jag har en kärring som inte bjuder till eller arbetskamrater på en arbetsplats som hellre föredrar en extra kopp kaffe på eftermiddagen istället för att hjälpa mig med varuplockningen eller inventera beställningslistorna så är det ju lätt att man tappar suget eller kanske inte offra sig de där sista 5-10% som krävs för att prestationen skall lysa igenom och nå publikhavet eller medierna.
Favoritarenor (och inte): Bortasektionen enda skamfläcken? Ja om man enbart ser till hockeyupplevelsen för samtliga kanske. Och då är jag definitivt med. Som jag konstaterat, då är SCA svårslagen. Jag har ju som bekant andra synpunkter också men för huvudsyftet, se hockey, har vi en topparena!
Nylander skall ses som ett komplement som kan gå in och avlasta men finns det ingenting att avlasta så blir det ju jäkligt svårt av förklarliga själ. Någon jävel måste ju inspirera Nylander! Det är ju precis som med allting annat här i livet. Om jag har en kärring som inte bjuder till eller arbetskamrater på en arbetsplats som hellre föredrar en extra kopp kaffe på eftermiddagen istället för att hjälpa mig med varuplockningen eller inventera beställningslistorna så är det ju lätt att man tappar suget eller kanske inte offra sig de där sista 5-10% som krävs för att prestationen skall lysa igenom och nå publikhavet eller medierna.
Hajar ni?