De här magiska fantastiska Vårdagstimmarna av ljus är saliga. Quattron ligger väldigt bra efter vägen o den ena sjön efter den andra ligger där så ljus o ser inbjudande ut när det gäller isfisket nu i vårsolen, med ljuset, de sagolika vita vinterlandskapet som håller på att töa bort och längst bort i horisonten bergen o skogen som gör att man börjar må bra igen. Sverige på våren är en ljus härlig Feel Good- film, ungefär som när hela Kalle Anka-pocketen blev färglagd o inte med en svartvit varannan sida som på 70-talet. Världen byter sida hela tiden. Nu på våren så börjar det inte bli mörkt förrän till kvällen istället som förut när det var kolsvart vid 14-tiden på eftermiddagen.
Livet måste levas också när livet inte är alldeles enkelt att leva, som tex för oss Röd Vita fans i Vintermörkret. Nederlagen rasslade med sina kedjor. Man var rädd. Man började bli gammal. Skulle allt det man drömde om som barn endast förbli drömmar? Vad händer med drömmarna när kulmagen sätter in? Vad händer med skrattet och kärleken när hårfästet flyttar sig högre upp, när rynkorna skuttar runt ögonen?
Hockeyn är som rus, som en flykt men den är också hemkomst. Det går att lägga över sitt liv i favoritlagets händer och fötter. Man kan be om ljus. Man kan börja sänka sitt eget tempo, gå undan för de som har bråttom. Be om ursäkt. Lära sig ödmjukhet och tacksamhet. Timrå IK, Zäta, Aki Petteri Berg, Lill-Kenta, Challe, Kapanen, Koskinen, Krykov, Pyörälä, Jonte, Hahl, Sonnenberg, Lindbäck, Lander, Erixon, Pääjärvi, Styf. Namn som vi levt med dagligen de senaste 2, 3, 4, 5, 7, 10 åren. Ett kärleksmanifest helt enkelt. Det är Mitt liv.
Flera av mina längsta relationer, och också de mest kärleksfulla, har varit till människor som inte vet att jag existerar. Hockeyspelare som Kapanen, Pecka Lindmark, Lill-Strimma, Zäta, Mats Näslund, Kjell Dahlin, Lars Eje Lindström, Inge Hammarström för att nämna några, liksom dom som spelar nu. Människor som jag nästan dagligen har tänkt på i över 30 år o njutit av på isen. Längre än någon kärleksrelation. Jag tror att det är Därför som Ishockeyn så viktig för sådana som du o jag.
Timrå IK har fått ta mycket oförtjänt o förtjänt skit den här säsongen. Men nu när vi ska summera seriespelet i Elitserien så är vi, Timrå IK vidare till slutspelet. Vi är där Vi vek inte ner oss i de sista omgångarna. Vi visade HJÄRTA i motsats till ett annat hockeylag som skryter med att dom är hjärtat personifierat inom hockeyn. Jo, Tjena! Kiss my hairy butt, säger jag bara Inte illa pinkat av lag som har varit på det mediala fallrepet…. Härligt Timrå IK! Min kärlek till spelet, människorna, segrarna, konsten, artisterna är i många stycken det som håller mig uppe denna härligt ljusa årstid. Nu börjar det! Nu börjar slutspelet o VI är med!
Och imponerande att du kan författa ett sådant inlägg i en stund som denna.
Själv har jag fullt sjå att träffa rätt tangenter.
Det kräver högsta koncentration i dag, något som jag dagen till ära tyvärr inte besitter. Eller jo, full koncentration har jag. På kvällens begivenheter.
På tall om full, nu skulle man fan behöva ett järn för att lugna nerverna.
Men det är nog bättre att försänka sig i ett zen-buddhistiskt lugn ala Lindbäck.
Fantastiskt roligt iallafall att vi har en RIKTIG TIMRÅKILLE i toppen på SHL målligan framför alla coola kanadicker och finnar. Stort Grattis Filip ♥️♥️♥️
· 
Quattron ligger väldigt bra efter vägen o den ena sjön efter den andra ligger där så ljus o ser inbjudande ut när det gäller isfisket nu i vårsolen, med ljuset, de sagolika vita vinterlandskapet som håller på att töa bort och längst bort i horisonten bergen o skogen som gör att man börjar må bra igen.
Sverige på våren är en ljus härlig Feel Good- film, ungefär som när hela Kalle Anka-pocketen blev färglagd o inte med en svartvit varannan sida som på 70-talet.
Världen byter sida hela tiden. Nu på våren så börjar det inte bli mörkt förrän till kvällen istället som förut när det var kolsvart vid 14-tiden på eftermiddagen.
Livet måste levas också när livet inte är alldeles enkelt att leva, som tex för oss Röd Vita fans i Vintermörkret. Nederlagen rasslade med sina kedjor. Man var rädd. Man började bli gammal. Skulle allt det man drömde om som barn endast förbli drömmar? Vad händer med drömmarna när kulmagen sätter in? Vad händer med skrattet och kärleken när hårfästet flyttar sig högre upp, när rynkorna skuttar runt ögonen?
Hockeyn är som rus, som en flykt men den är också hemkomst.
Det går att lägga över sitt liv i favoritlagets händer och fötter.
Man kan be om ljus. Man kan börja sänka sitt eget tempo, gå undan för de som har bråttom. Be om ursäkt. Lära sig ödmjukhet och tacksamhet. Timrå IK, Zäta, Aki Petteri Berg, Lill-Kenta, Challe, Kapanen, Koskinen, Krykov, Pyörälä, Jonte, Hahl, Sonnenberg, Lindbäck, Lander, Erixon, Pääjärvi, Styf.
Namn som vi levt med dagligen de senaste 2, 3, 4, 5, 7, 10 åren.
Ett kärleksmanifest helt enkelt. Det är Mitt liv.
Flera av mina längsta relationer, och också de mest kärleksfulla, har varit till människor som inte vet att jag existerar.
Hockeyspelare som Kapanen, Pecka Lindmark, Lill-Strimma, Zäta, Mats Näslund, Kjell Dahlin, Lars Eje Lindström, Inge Hammarström för att nämna några, liksom dom som spelar nu.
Människor som jag nästan dagligen har tänkt på i över 30 år o njutit av på isen.
Längre än någon kärleksrelation.
Jag tror att det är Därför som Ishockeyn så viktig för sådana som du o jag.
Timrå IK har fått ta mycket oförtjänt o förtjänt skit den här säsongen. Men nu när vi ska summera seriespelet i Elitserien så är vi, Timrå IK vidare till slutspelet.
Vi är där Vi vek inte ner oss i de sista omgångarna.
Vi visade HJÄRTA i motsats till ett annat hockeylag som skryter med att dom är hjärtat personifierat inom hockeyn.
Jo, Tjena! Kiss my hairy butt, säger jag bara
Inte illa pinkat av lag som har varit på det mediala fallrepet….
Härligt Timrå IK!
Min kärlek till spelet, människorna, segrarna, konsten, artisterna är i många stycken det som håller mig uppe denna härligt ljusa årstid.
Nu börjar det!
Nu börjar slutspelet o VI är med!
Redigerad kommentar