Ja, nu sitter vi här med en klubb i fritt förfall. Timrå IK's ledning har kört klubben i botten! Vi får ta de spelare som blir över och har en tränare som misslyckats med att införa ett stabilt grundspel, trots att han haft drygt en säsong på sig. Vi har elitseriens i särklass mest inkompetenta sportchef (även om han säkert har gjort/gör sitt bästa, så räcker det bevisligen inte till). Elitserien var och är en alldeles för hög nivå för Stefan Lindqvist!
Samtidigt går det inte att blunda för hur pass handlingsförlamade klubbledningen varit. De uppe i toppen verkar i det närmaste maniskt rädda för förändringar: * Sportchefen sitter kvar trots sitt misslyckande. * Tränarna sitter kvar trots misslyckandet med att införa ett stabilt grundspel att falla tillbaka på. * Dyra spelare som underpresterat å det kraftigaste under säsongerna har ändå fått fortsätta i klubben kontraktstiden ut.
Ledningen har också misslyckats med att: Införa en vision (vart vill klubben, hur ska vi ta oss dit). Istället har klubbdirektör Thomas Johansson anammat en ytterst pinsam offermentalitet (vi är så små och har så lite pengar buhuhuuu...). Sätt upp mål och försök ta er dit istället!
* Ha en kommunikation och öppen dialog med oss supportrar. Hur ofta kommunicerar klubbledningen med oss supportrar via hemsidan eller media? Nej, min absoluta känsla är att ledningen fortfarande i n t e fått in i sitt huvud att det är vi supportrar/sponsorer som ÄR klubben! Utan oss skulle inte klubben finnas! Istället väljer de att sitta på sina höga hästar och titta ner på oss som "inte förstår" - ja just det är min absoluta känsla...
Bragd-Birger: Som jag förstår det är det inte bara matcherna som sliter. En av mina bästa kompisar jobbar ihop med Viggos mamma. Hon säger att Viggo var chockad över tempot och intensiteten efter sina första träningar med laget.