Hemmaspelet man vill se är till stora delar tillbaka, men föga förvånande blev inte alla spelare världsstjärnor - corsoeffekten till trots. Man gnuggar på bra, vinner många närkamper, men har fortfarande dålig organisation i egen zon när Skellet får fast pucken i långa anfall.
Men, men. Jag är jävligt nöjd så här långt. Rom byggdes inte på en dag. Med sedvanlig effektivitet hade det stått 3 eller 4-2 nu. Låt oss hoppas på proppen ur i tredje. En riktig kämpaseger vore precis rätt psykologisk belöning en sån här kväll.
KulltorpsOlli: jag försöker förstå de här som går in här efter en förlust och nästan tappar hakan över att skribenter är negativa till spelare och spelet…
