Som en svettig muskel i kramp. Som en eplileptiker i trans. Så mardrömmer Timrå sin hockey många ggr den här säsongen oxå.
Jag lider med alla er som älskar Timrå och drömmer om slutspel till våren. Det är inte bara lidande heller. Det finns mycket hopp, som en ljus värja över himlen denna sena eftermiddag, då matchen spelas mot AIK.
Vi kan absolut nå slutspel.
Ge inte upp om hoppet. Det är när vi smular sönder hoppet som vi blir svarta spöken bara, försvinnande små ljuspunkter längs den svarta vägen.
Det är när vi resignerar som motståndarans hörntänder blottas. Vår svaghet är en droppe blod i deras pissiga vatten.
Ge dem inte det. Låt de aldrig få se oss skaka. Låt de aldrig få se oss svag.
Favoritarenor (och inte): Bortasektionen enda skamfläcken? Ja om man enbart ser till hockeyupplevelsen för samtliga kanske. Och då är jag definitivt med. Som jag konstaterat, då är SCA svårslagen. Jag har ju som bekant andra synpunkter också men för huvudsyftet, se hockey, har vi en topparena!
· · 
screenshot20241122-061117.png
